View
14
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Fakulteten för hälso- och livsvetenskap
Examensarbete
Jämförelse mellan progressiva
glasögonglas Är Free-form bättre än konventionella ?
Författare: Christer Citron
Ämne: Optometri
Nivå: Grundnivå
Nr:
Jämförelse mellan progressiva glasögonglas Christer Citron Examensarbete i Optometri, 15hp Filosofie Kandidatexamen Handledare: Peter Lewis Institutionen för medicin och optometri
PhD, Universitetslektor Linnéuniversitetet
391 82 Kalmar
Examinator: Karthikeyan Baskaran Institutionen för medicin och optometri
PhD, FAAO Linnéuniversitetet
Universitetslektor 391 82 Kalmar
Examensarbetet ingår i optikerprogrammet 180 hp (grundnivå)
Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra upplevelsen av synfältsbredden och komforten i två olika progressiva glasögonglas med samma grunddesign, men som slipats enligt olika tekniker: Konventionell teknik och Free-form teknik. Metod: 16 personer med glasögonrefraktion inom ± 2,5 dioptrier, sfärisk ekvivalent deltog i studien. Könsfördelningen var 9 kvinnor och 7 män i åldrar från 43 till 74 år. Deltagarna fick först svara på ett antal allmänna frågor om glasögonvana mm. Därefter fick var och en testa ett par glasögon med den ena typen av progressivt glas i fem dagar, för att sen få prova den andra typen också i fem dagar. Testerna gjordes så att hälften fick börja med typ 1 och andra hälften med typ 2 utan att veta vilken man provade. Efter varje test utvärderades glasögonglasen med frågeformulär och mätning av synfältsbredden på 40 cm. Resultat: Det var ingen signifikant skillnad mellan synfältsbredd och komfort i progressiva glasögonglas av konventionell design ”Gamma” och Free-form design ”Gamma HD”. Slutsats: De flesta deltagare i den här studien upplever ingen större skillnad mellan progressiva glas med konventionell design ”Gamma” eller Free-form design ”Gamma HD” och är mycket nöjda generellt med komforten.
Abstract
Aim: The aim of this study was to compare the experience of visual field width and the
comfort in two different type of multifocal spectacle lenses, which have the same type
of basic design, but have different grinding techniques. Conventional technology and
free-form technology.
Method: 16 people with glass power of ± 2.5 diopter spherical equivalent participated
in the study. There was 9 women and 7 men in the ages 43 to 74. At first the
participants had to answer general questions about their experience of spectacles etc.
Then each of the participant got a pair of glasses with one type of the progressive
lenses, to test for five days. Half of the participants started with type 1 and the other half
had to start with type 2 without knowing which pair they tested. After each test the
lenses of the spectacles where evaluated with a questionnaire and the width of the visual
field at 40 cm was measured.
Results: There was no significant difference between comfort or field of view between
progressive spectacle lenses with conventional design “Gamma” and Free-form design
“Gamma HD”.
Conclusions: The majority of participants in this study experienced no major difference
between progressive spectacle lenses with conventional design “Gamma” or Free-form
design “Gamma HD” and they are generally very satisfied with the comfort of both
types of progressive design.
Nyckelord Progressiva glas, Glasdesign, Free-form glas.
Tack Tack till alla personer som har lagt ner tid och möda för att delta i den här studien.
Tack till mina kollegor på Specsavers Optik i Växjö som hjälpt mig hitta alla deltagare
till studien.
Tack till Specsavers Sweden AB som har sponsrat de progressiva glasögonen som har
använts i den här studien.
Tack till Topcon Scandinavia AB som lånade ut en vertometer (EZ-200) under det här
projektet.
Tack till Innz Medical AB som hyrde ut en lensmeter (VX-40) till studien.
Tack till min handledare Peter Lewis som har hjälpt mig under arbetets gång.
Tack till min fru Marie Citron som stått ut med mig och stöttat mig under arbetet och
hela utbildningen och som korrekturläst.
Innehåll
1 Inledning ________________________________________________________ 1 1.1 Presbyopi _____________________________________________________ 1 1.2 Progressiva glasögon ____________________________________________ 1
1.2.2 Konventionella glas _________________________________________ 4 1.2.3 Free-form glas _____________________________________________ 4
1.3 Tidigare studier ________________________________________________ 5
2 Syfte ____________________________________________________________ 8
3 Material och metoder ______________________________________________ 9 3.1 Material ______________________________________________________ 9
3.1.1 Deltagare _________________________________________________ 9 3.1.2 Urval ___________________________________________________ 10 3.1.3 Utrustning _______________________________________________ 10
3.2 Metoder _____________________________________________________ 11 3.2.1 Metoder _________________________________________________ 11
4 Resultat _________________________________________________________ 14 4.1 Samlade resultat ______________________________________________ 14
4.1.1 Frågeformulär ____________________________________________ 14 4.1.2 Mätprotokoll _____________________________________________ 18
4.2 Frågeformulär ________________________________________________ 19 4.2.1 Grundfrågor _____________________________________________ 19 4.2.2 Konventionell design ”Gamma ” _____________________________ 19 4.2.3 Free-form design ”Gamma HD” _____________________________ 19
4.3 Mätprotokoll _________________________________________________ 20 4.4 Lensmeter ___________________________________________________ 20
4.4.1 EZ-200 __________________________________________________ 20 4.4.2 VX-40 ___________________________________________________ 21
5 Diskussion ______________________________________________________ 22
6 Slutsats _________________________________________________________ 25
Referenser __________________________________________________________ 26
Bilagor ______________________________________________________________ I Bilaga A Frågeformulär _______________________________________________ I Bilaga B Mätprotokoll _______________________________________________ VII Bilaga C Svar frågeformulär __________________________________________ VIII Bilaga D Toleranstabell _______________________________________________ IX Bilaga E Informerat samtycke ___________________________________________ X
1
1 Inledning
1.1 Presbyopi
Presbyopi som enligt Ygge (2011) brukar ge symtom någon gång efter 40 års ålder,
beroende på vilket synfel, sysselsättning och kroppsbyggnad man har gör att det blir
svårt att få skärpa vid arbetsuppgifter på nära håll, ex läsning på 40 cm. Det är linsen i
ögat som stelnar, vilket gör att den får svårare att ändra form och brytkraft vid
fokusering på nära håll. Detta är enligt Charman, (2008); Mateo, Porcar-Seder, Solaz, &
Dürsteler, (2010) en del i det naturliga åldrandet. Vilken etnicitet man tillhör kan också
ha betydelse för när presbyopin börjar märkas (Elliott, 2014). Man brukar definiera
inträffandet av presbyopi som tidpunkten då ackommodationsamplituden har sjunkit till
5,00 D eller mindre (Grosvenor, 2007). Det finns då olika sätt att kunna avhjälpa detta
med glasögon eller kontaktlinser. Refraktiv kirurgi, där linsen i ögat ersätts med en
multifokal plastlins kan också vara ett alternativ (Ygge, 2011). En del föredrar att
använda läsglasögon vid närarbete, medan myoper väljer ofta att ta av sig sina glasögon
med avståndskorrektion när de skall läsa. Andra alternativ är någon form av glasögon
med korrektion för flera avstånd. Tidigare användes bifokala eller trifokala glasögon,
men numera väljer de flesta enligt (Meister & Fisher, 2008a) progressiva glasögon
istället.
1.2 Progressiva glasögon
Progressiva glasögon för korrektion av presbyopi har använts i mer än 50 år (Barcik &
Siedlecki, 2010). Trots nackdelar som finns med dessa glas är det enligt Nur Aresya
Ahmad, Noor Halilah, Rabiatun, & Muhammad Irwan, (2017) av en del anledningar,
det bästa valet för presbyoper. Fördelar med ett progressivt glas jämfört med ett bifokalt
eller trifokalt glas är att man i det progressiva glaset inte har några synliga eller distinkta
kanter vid övergångarna mellan de olika avståndszonerna. Man har även en steglös
övergång i addition från avståndsstyrkan upptill i glaset och nedåt till den fulla
närstyrkan, vanligen för 40 cm (Jalie, 2008). Nackdelarna är att det i de mer perifera
delarna av glaset uppstår oönskad astigmatism och distortion på grund av olika
kurvaturer på de optiska zonerna i glaset. Dessa störningar kan minskas genom
2
designförbättringar av glasets yta, men kan ej tas bort helt och hållet (Barcik &
Siedlecki, 2010). Enkelt uttryckt består ett progressivt glas av tre olika zoner. En
avståndszon i glasets övre del och en närzon i glasets nedre del. Mellan dessa zoner
finns en övergångszon som förbinder de två zonerna med varandra, den progressiva
korridoren (Jalie, 2008). Denna korridor kan ha olika längd i olika typer av progressiva
glas. Detta för att glaset skall kunna användas till olika typer av bågar. Förutom vanliga
progressiva glas där styrkor för allt från avstånd till nära finns representerade så
förekommer också progressiva glas för speciella ändamål, t ex närprogressiva glas som
kan användas för både läsning och arbete vid bildskärm, men inte har någon styrka för
avståndsseende. Dessa är vanliga vid kontorsarbete där man vid sin arbetsplats ofta
klarar sig utan någon avståndszon i glasen. Eftersom skillnaden i styrka mellan övre och
nedre delen i glaset blir mindre ger detta också en minskad suddighet perifert i glasen
(Jaschinski, König, Mekontso, Ohlendorf, & Welscher, 2015). Även så kallade
rumsprogressiva glas, som har en avståndszon används i dessa sammanhang.
Avståndsdelen är här placerad långt upp i glaset och har ett relativt smalt synfält, vilket
gör att när- och mellanavstånd prioriteras även i denna typ av glas (Brooks & Borish,
2007; Jalie, 2008). Man uppnår även ergonomiska fördelar med dessa typer av glas vid
kontorsarbete då man kan hålla huvudet i en gynnsammare position för att undvika
obehag och överbelastning i nacke och axlar (Mateo et al., 2010).
1.2.1.1 Mjuk och hård design
Progressiva glas kan tillverkas med så kallad ”mjuk” eller ”hård” design. Med den
mjuka designen uppstår en långsammare ökningstakt av oönskad, (men ofrånkomlig)
cylindrisk styrka i periferin, vilket ger en mjukare övergång men ett smalare område
med helt klar syn. Detta ger ofta en snabbare tillvänjning för oerfarna användare av
progressiva glasögon. Den hårda designen har istället en snabbt ökande astigmatism i
periferin. Cylinderstyrkan blir också större, men denna design ger då istället ett bredare
klart område i avståndsdelen och närdelen av glaset. Den mjuka designen brukar vara att
föredra vid en låg addition och den hårda varianten vid en högre addition för att
motverka den krympande bredden av läsdelen. Det finns även glas av så kallad
multidesign, i vilken designens utformning anpassas beroende på den aktuella
additionen. (Brooks & Borish, 2007; Jalie, 2008; Meister & Fisher, 2008a). Liknande
3
effekter uppnås med olika längd på den progressiva korridoren i glaset, där den korta
korridoren ger en snabbare åtkomst av läsdelen och den längre korridoren ger en
bredare mellanzon, med mindre cylindrisk påverkan (Meister & Fisher, 2008a).
1.2.1.2 Oönskade effekter
Det är viktigt att uppnå horisontell symmetri mellan höger och vänster öga i progressiva
glas. Detta för att få samma prismatiska effekt i båda glasen vid sneda blickriktningar. I
tidiga progressiva glasögon, där glasens nederdel mekaniskt roterades nasalt för att
korrigera för ögonens konvergens vid fokusering på nära håll, uppnåddes inte denna
symmetri. Detta medförde att binokulärseendet blev stört vid sneda blickriktningar. För
att lösa detta används numera en individuell design. Detta betyder att för höger och
vänster öga tillverkas två olika glas, där en optiskt förskjutning nasalt, sker av den
progressiva korridoren, så kallat ”inset”.
Andra oönskade effekter är så kallad ”gungeffekt”, som uppkommer av distortioner och
styrkeförändringar i glasen och ger en känsla av att det som fokuseras i glasens periferi
har olika hastigheter i höger och vänster glas. Det kan också upplevas att raka linjer som
betraktas genom den progressiva zonen lutar, vilket beror på styrkeförändringen i
glasets nedre del (Jalie, 2008; Meister & Fisher, 2008a).
Ytterligare en oönskad effekt med progressiva glas är att de blir tjockare än enkelslipade
glas. Detta för att den nedre delen av glaset får en kupigare form p g a ökad plusstyrka i
glaset. För att nedre kanten av glaset då inte skall bli för tunn, måste hela glaset göras
tjockare. En lösning som används för att motverka detta är prismauttunning. Med hjälp
av ett inducerat bas ner prisma kan hela glaset göras tunnare. Det är då viktigt att
samma prismaeffekt fås i båda glasen, för att inte diplopi skall uppstå (Brooks &
Borish, 2007). En positiv bieffekt av detta prisma är också att bilden flyttas uppåt vid
fokusering på nära håll.
En anledning till att man upplever många av dessa oönskade effekter är den Vestibulo-
okulära reflexen (VOR). I innerörats båggångar där balansorganet sitter uppkommer en
reaktion så fort någon form av rörelse på huvudet sker. Denna reaktion ser till att
4
kompensera när en huvudrörelse görs och man fokuserar på en specifik punkt, så att
ögonen vrider sig åt motsatt riktning som huvudet rör sig, vilket gör det möjligt att
behålla fokus på samma punkt utan att känna av något obehag i form av yrsel eller
liknande (Ygge, 2011). Med glasögon som förstorar eller förminskar bilden behöver
ögonen då rotera mer eller mindre för att få samma kompensation. I progressiva glas
ökar detta problem eftersom det förekommer flera styrkor i glasen (Michaelides &
Schutt, 2014). Hur lätt det går att anpassa sig till detta är olika för olika personer, men
det kan vara ett problem, särskilt vid anpassning till progressiva glasögon. Personer som
har någon form av skada eller problem med sitt balanssinne får då extra svårt
(Michaelides & Schutt, 2014).
1.2.2 Konventionella glas
När progressiva glas började produceras gjordes avståndsdelen, den övre delen av
glaset, som ett enkelslipat glas med en sfärisk framsida. Glasen tillverkades från blanks
med förutbestämda fasta baskurvor, där den progressiva slipningen placerades på
glasets framsida och om det fanns en astigmatisk komponent i refraktionen slipades
denna in på glasets baksida/insida (Jalie, 2008). Snart upptäcktes en design som kunde
minska mängden av den oönskade astigmatismen som uppkom i glasets ytterkanter
genom att sprida ut störningarna över en större yta i glaset. Detta åstadkoms med ett
glas som är asfäriskt i både övre och nedre delen av glaset enligt (Brooks & Borish,
2007). Glaset har alltså inte samma kupighet över hela ytan, vilket ett sfäriskt glas har.
1.2.3 Free-form glas
Allteftersom tekniken utvecklades och datorstyrda tillverkningsprocesser började
användas, behövdes inte längre en fast baskurva väljas till ett progressivt glas. Istället
kunde varje glas anpassas efter aktuellt recept. Glasets framsida gjordes sfäriskt eller
asfäriskt och på baksidan slipades den progressiva komponenten samt eventuell
cylinder. Detta skall enligt Brooks & Borish, (2007) vara extra viktigt för användare
som har astigmatism. Baksidan anges av ett antal koordinater i 0,25 mm intervall. Dessa
påverkas inte bara av baskurvan utan också av det recept som gäller för det aktuella
glaset. Ett japanskt företag, (Seiko Epson Corporation of Japan) fick år 2000 patent på
5
tekniken i USA och mjukvaran har sedan dess sålts till flera tillverkare. Denna
tillverkningsprocess har gjorts möjlig genom utvecklingen av datorstyrda slip- och
polermaskiner som kan producera en mycket precis yta (Meister & Fisher, 2008b).
Förutom att ta hänsyn till bärarens recept vid tillverkning av Free-form glas, kan även
information om toppunktsavstånd, pantoskopisk vinkel, (se Figur 1.1), bågens
frontvinkel (wrapvinkel), (se Figur 1.2) och bågens utseende användas för att optimera
glaset. Ofta används dock standardvärden för detta (Meister & Fisher, 2008b).
Free-form tekniken används enligt Fang, Zhang, Weckenmann, Zhang, & Evans, (2013)
inte bara vid tillverkningen av glasögonglas utan även inom många andra områden, t ex
i kikare, mikroskop eller i speglar av panoramatyp.
1.3 Tidigare studier
Det finns endast ett fåtal tidigare studier som berör detta område, men vid en studie i
USA 2011 med 95 deltagare i åldrar från 39 till 80 år från the University of California,
Berkley School of Optometry Eyewear Center jämfördes konventionella och Free-form
progressiva glas med avseende på komfort, tillvänjning mm. Detta genomfördes med
hjälp av ett frågeformulär som fick fyllas i efter att ha testat de olika glasen. Det gjordes
också mätningar på visus 30 grader perifert åt höger, vid hög och låg kontrast. Testerna
gjordes dubbelt blinda, så att varken deltagare eller undersökare visste vilket glas som
Figur 1.1: Pantoskopisk vinkel Figur 1.2: Frontvinkel (wrapvinkel)
6
testades, under tiden testet pågick. Glasen som jämfördes var ett Zeiss Individual där
hänsyn togs till toppunktsavstånd, pantoskopisk vinkel och wrap-vinkel. Detta
jämfördes med icke Free-form glas som levererades från ett antal olika tillverkare.
Ingen deltagare hade tidigare använt Free-form glas, men alla var vana användare av
progressiva glasögon. Den objektiva skillnaden mellan glasen visade sig vara marginell,
men vid den subjektiva bedömningen visade sig Free-form designen vara den som
föredrogs (Han, Graham, & Lin, 2011).
2017 genomfördes en studie i vilken 51 deltagare från University of Applied Sciences,
Aalen i Tyskland och områden i närheten av Aalen deltog. Här jämfördes ett Free-form
glas (Rodenstock Impression Free Sign 3) med ett konventionellt progressivt glas
(Rodenstock Progressive Life Free). Vid denna test användes också ett frågeformulär
där deltagarna fick bedöma komfort, synfält, distortioner mm. Det gjordes även
mätningar av synfältsbredden för olika avstånd, där tröskelvärden för första tecken på
suddighet noterades. Båda glastyperna uppfattades som komfortabla, men Free-form
designen föredrogs av de flesta vid den subjektiva bedömningen efter 2-3 veckors
tillvänjning. Även de objektiva mätvärdena visade en fördel för Free-form glaset,
(Forkel et al., 2017).
I en annan studie 2015 i Tyskland fick 23 presbyoper i kontorsmiljö jämföra vanliga
progressiva glasögon med närprogressiva glasögon, med bredare läs- och mellanzon,
dock utan avståndszon. Testet pågick i 2 veckor med vardera typen av glasögon och
deltagarna fick svara på ett antal frågor som berörde syn och muskuloskeletala tillstånd.
Där framkom det att de närprogressiva glasögonen gav bättre subjektiv synupplevelse
vid bildskärm och en mindre inklination på huvudet, men när deltagarna fick ytterligare
åtta veckor på sig att fritt prova det glasögonpar man föredrog, valde ungefär hälften de
närprogressiva glasögonen och resten de vanliga progressiva glasögonen (Jaschinski et
al., 2015).
Ytterligare en studie utfördes i Malaysia, bland 60 st användare av progressiva
glasögon, från UiTM Vision Care (optometric clinic and practice in Universiti
Teknologi MARA) 2017, där man undersökte hur nöjda deltagarna var med sina
progressiva glasögon. Det framkom att deltagarna var överlag ganska nöjda, men
7
komforten skulle kunna bli ännu bättre om större hänsyn togs till hur glasögon används
när glasdesign väljs (Nur Aresya Ahmad et al., 2017).
I andra liknande studier har jämförelser gjorts mellan Free-form och konventionella glas
med olika grunddesign.
8
2 Syfte
Syftet med denna studie var att jämföra upplevelsen av synfältsbredden och komforten i
två olika progressiva glasögonglas med samma grunddesign, men som slipats enligt
olika tekniker. Konventionell teknik och Free-form teknik.
9
3 Material och metoder
3.1 Material
3.1.1 Deltagare
Deltagare till studien har bestått av kunder/patienter som har gjort en synundersökning i
syfte att göra en rutinkontroll och/eller att köpa nya glasögon. Synundersökningarna
utfördes av legitimerade optiker och studien och synundersökningarna var utförda hos
Specsavers Optik i Växjö. Totalt deltog 16 personer mellan 43 och 74 år, varav 9
kvinnor och 7 män. Majoriteten var vana bärare av progressiva glasögon, men 3 hade
aldrig använt denna typ av synhjälpmedel tidigare (se Tabell 3.1).
Tabell 3.1: Köns- och åldersfördelning samt vana vid glasögon och progressiva glasögon hos deltagarna
Deltagare Kön Man/Kvinna
(M/K)
Ålder
(År)
Glasögonvana
(År)
Vana vid progressiva
glasögon (År)
1 K 55 15 10
2 K 62 22 15 3 M 74 30 25
4 M 59 10 8
5 K 43 29 0
6 K 51 2 0 7 K 67 18 18
8 M 54 11 5
9 M 64 40 20 10 K 56 22 14
11 K 56 19 13
12 K 63 15 15
13 M 57 10 10 14 M 72 50 25
15 M 71 60 26
16 K 56 20 0
10
3.1.2 Urval
Personer 40-80 år som var i behov av progressiva glasögon och som dessutom hade
refraktionsvärden inom ± 2,5 dioptrier, sfärisk ekvivalent har utgjort urvalskriterier för
denna studie. Gränsvärdet på ± 2,5 dioptrier för tillåtna styrkeomfång valdes för att
kunna hålla sig till glas med brytningsindex, n=1,5. Högre brytningsindex skulle kunnat
resultera i parametrar som påverkade det övriga resultatet, som till exempel kromatisk
aberration p g a lägre Abbe-tal (Brooks & Borish, 2007).
3.1.3 Utrustning
Vid utvärderingarna användes ett frågeformulär (se bilaga A). Formuläret var utformat i
3 delar, varav den första delen med frågor av allmän karaktär besvarades vid
beställningstillfället av glasögonen. Del 2 och 3 innehöll samma frågor och besvarades
efter test av respektive glasögonpar. För mätning av pantoskopisk vinkel vid injustering
av glasögonen och vid mätning av blickvinkel vid läsprov användes en gradskiva med
en sytråd i, (se Figur 3.1). Injusteringen av toppunktsavståndet utfördes med en PD/TP-
mätare från Topcon. För mätning av läsavstånd användes ett måttband och en
”tumstock” användes för mätning av sidledsförflyttning vid bestämmande av
synfältsbredd. Vid beställningen av glasögonen användes ett digitalt mätprogram för
Ipad, där vertikalhöjden (VH) bestämdes. Även den pantoskopiska vinkeln och
wrapvinkeln kunde kontrolleras här. Vid kvalitetskontrollen av glasögonen innan
utlämning användes en vertometer från Topcon (CL-200) och vid uppmätning av de
progressiva kurvorna användes en lensmeter från Visionix (VX-40), som hyrdes in från
Innz Medical och en vertometer från Topcon (EZ-200).
11
Figur 3.1: Utrustning
3.2 Metoder
3.2.1 Metoder
Deltagarna tillfrågades om att delta i samband med att de gjorde en synundersökning på
Specsavers Optik i Växjö, där också alla mätningar och uppföljningsbesök utfördes. De
som var intresserade att deltaga i studien fick då muntlig och skriftlig information, samt
att de fick underteckna ett ”Informerat samtycke” (se bilaga E). Deltagarna fick vid
detta tillfälle också besvara del 1 av ett eget framtaget frågeformulär, vilket innehöll ett
antal frågor som skulle graderas från 1 till 10, (se bilaga A). Frågorna i del 1 var av
allmän natur med avseende på tidigare erfarenheter av glasögon. Det gjordes också en
beställning av två par glasögon. Ett par med det progressiva glaset ”Gamma” , vilket är
ett icke Free-form glas och ett par med glaset ”Gamma HD”, som är ett Free-form glas.
12
Samma modell på glasögonbåge användes till samtliga deltagare för att få så jämförbara
resultat som möjligt (se Figur 3.1). Vertikalhöjden för tillpassningskorset i de
progressiva glasen mättes in med hjälp av ett digitalt mätverktyg för Ipad, där också den
pantoskopiska vinkeln och bågens frontvinkel (wrap-vinkel) kontrollerades.
När glasögonen anlänt från sliperiet gjordes en kvalitetskontroll, där en vertometer från
Topcon (CL-200) användes för att säkerställa att styrkorna låg inom angivna toleranser
enlig tabell, (se bilaga D) och därefter bokades en tid med respektive deltagare för
injustering och utlämning av Glasögonpar 1. Hälften av deltagarna fick börja med
”Gamma” glaset och den andra hälften med ”Gamma HD” glaset utan att veta om vilket
glas man testade. Deltagarna numrerades allteftersom de anslöt sig till studien och
deltagare med udda nummer fick starta med ”Gamma” glaset och jämna nummer med
”Gamma HD” glaset.
Vid injusteringen kontrollerades med gradskiva och sytråd den pantoskopiska vinkeln.
Vinkeln justerades till 10 grader på samtliga deltagares båge och bågens frontvinkel till
5 grader. Toppunktsavståndet uppmättes med en PD/TP-mätare och i övrigt justerades
glasögonen så att bågens passform var god och att glasens tillpassningskors
överensstämde med pupillmitt hos respektive deltagare.
Frågeformulärets del 2 presenterades för deltagarna för att de skulle veta vad man
förväntades vara uppmärksam på vid testet av glasögonen. Frågorna i del 2 syftade till
att värdera upplevd komfort och synskärpa för olika avstånd, samt komforten i sin
helhet. Deltagarna informerades om att det endast var glasens egenskaper som skulle
bedömas och inte bågens, samt att testglasögonen skulle bäras all vaken tid och inga
andra synhjälpmedel skulle användas under fem dagar. En ny tid bokades också 5 dagar
senare.
Vid nästa bokade tillfälle besvarades frågeformulärets del 2 och synfältsbredden på 40
cm uppmättes också, (se Figur 3.2). Mätningen gjordes med hjälp av
pannstödet/hakstödet till biomikroskopet/spaltlampan för att fixera huvudet och ett
läsprov som placerades på en skrivplatta i 30 graders vinkel neråt för att blicken skulle
hamna i läsarean på glasen. Testpersonen fick sen fokusera på en bestämd bokstav i
mitten av läsprovet på en rad större än minsta läsbara rad. Därefter flyttades läsprovet i
sidled tills deltagaren rapporterade minsta tecken på suddighet och den totala
förflyttningen innan suddigheten inträffade uppmättes. Samma sak upprepades åt andra
13
sidan och resultatet antecknades. Därefter fick testpersonen med sig nästa glastyp hem.
Glasen byttes ut i samma båge som använts tidigare för att få exakt samma injustering
som vid första glastypen. Dock gjordes en tillpassningskontroll, för att säkerställa att
inget hade ändrats. Ytterligare en ny tid bokades 5 dagar senare.
Vid fjärde och sista tillfället med deltagarna besvarades samma frågor som vid förra
gången och samma mätningar av synfältet gjordes också.
Efter detta mättes alla glasögon upp i lensmetern från Innz Medical och i vertometern
från Topcon där en jämförelse av de progressiva kurvorna, med avseende på den
cylindriska komponenten, och progressionen gjordes.
Som tack fick alla deltagare i studien erbjudande om att behålla det glasögonpar som
föredrogs, vilket de flesta valde att utnyttja.
Figur 3.2: Mätning av synfältsbredd (egen bild med tillstånd från personen på bilden)
14
4 Resultat
4.1 Samlade resultat
4.1.1 Frågeformulär
Båda glastyperna fick av deltagarna höga medelpoäng, men högst fick ”Gamma” på alla
punkter. (Se Figur 4.1 och Figur 4.2). Skillnaden mellan de olika designerna var dock
inte signifikant (Wilcoxon matched-pairs signed rank test, p = 0,06). När deltagarna
skulle avgöra vilket glas som föredrogs av de två var det 7 st som valde ”Gamma”, 4 st
”Gamma HD ”och 5 st som ansåg att båda glastyperna var lika bra. Av de deltagare som
hade en poäng för åksjuka/sjösjuka mellan 6-10, föredrog alla utom en konventionell
design, ”Gamma”.
Figur 4.1: Låddiagram över subjektiv bedömning för konventionell design "Gamma" och Free-form design ”Gamma HD". Lådorna begränsas av nedre och övre kvartil, (25% och 75%). Linjen i lådan anger medianen och + anger medelvärdet. Lådornas ”morrhår” anger lägsta och högsta värde, (spridningsmått).
Gamma GammaHD23456789
10
Poän
g
Subjektiv Upplevelse
15
Figur 4.2: Medelvärden och medianvärden för utvärderingsfrågorna för konventionell design ”Gamma” jämfört med Free-form design ”Gamma HD”.
8,9
8,9
9,2
9,1
9,3
9,1
8,6
8,5
9,4
9,1
9,1
9,0
8,3
8,1
8,5
8,8
8,7
8,2
8,1
7,8
8,8
8,9
8,9
8,5
7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0
Hur gick det att vänja sig vid glasen
Hur upplevs komforten generellt
Upplevd synskärpa avstånd (över 6m)
Upplevd synskärpa mellanavstånd (ca 60-80 cm)
Upplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm)
Upplevd synfältsbredd avstånd (över 6m)
Upplevd synfältsbredd mellanavstånd (ca 60-80 cm)
Upplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm)
Mängden bildförvrängningar/lutande föremål
Yrsel/illamående, "gungig känsla"
Avståndsbedömning
Medelvärde alla svar
Medelvärden samtliga deltagareGamma HD Gamma
10,0
9,0
9,5
9,5
10,0
9,0
9,0
9,0
10,0
10,0
10,0
9,5
9,0
8,0
9,0
9,0
9,0
9,0
8,0
8,0
10,0
10,0
10,0
8,5
7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0
Hur gick det att vänja sig vid glasen
Hur upplevs komforten generellt
Upplevd synskärpa avstånd (över 6m)
Upplevd synskärpa mellanavstånd (ca 60-80 cm)
Upplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm)
Upplevd synfältsbredd avstånd (över 6m)
Upplevd synfältsbredd mellanavstånd (ca 60-80 cm)
Upplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm)
Mängden bildförvrängningar/lutande föremål
Yrsel/illamående, "gungig känsla"
Avståndsbedömning
Medianvärde alla svar
Medianvärde samtliga deltagareGamma HD Gamma
16
Vid en jämförelse mellan kvinnor och män för de båda glastyperna noterades lägre
värden för kvinnorna men ingen signifikant skillnad ,(p = 0,2365) för ”Gamma” och för
”Gamma HD”, (p = 0,6583).
Figur 4.3: : Medelvärden och medianvärden för utvärderingsfrågorna för konventionell design ”Gamma” för kvinnor jämfört med män.
9,1
9,6
9,4
9,6
9,6
9,4
9,1
9,3
9,6
9,7
9,7
9,5
8,8
8,3
9,0
8,7
9,0
8,9
8,2
7,9
9,3
8,6
8,7
8,7
7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0
Hur gick det att vänja sig vid glasen
Hur upplevs komforten generellt
Upplevd synskärpa avstånd (över 6m)
Upplevd synskärpa mellanavstånd (ca 60-80 cm)
Upplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm)
Upplevd synfältsbredd avstånd (över 6m)
Upplevd synfältsbredd mellanavstånd (ca 60-80 cm)
Upplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm)
Mängden bildförvrängningar/lutande föremål
Yrsel/illamående, "gungig känsla"
Avståndsbedömning
Medelvärde alla svar
Medelvärden Män och Kvinnor Gamma
Kvinnor Män
10,0
10,0
10,0
10,0
10,0
10,0
9,0
9,0
10,0
10,0
10,0
10,0
10,0
8,0
9,0
9,0
9,0
9,0
9,0
9,0
10,0
10,0
10,0
9,0
7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0
Hur gick det att vänja sig vid glasen
Hur upplevs komforten generellt
Upplevd synskärpa avstånd (över 6m)
Upplevd synskärpa mellanavstånd (ca 60-80 cm)
Upplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm)
Upplevd synfältsbredd avstånd (över 6m)
Upplevd synfältsbredd mellanavstånd (ca 60-80 cm)
Upplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm)
Mängden bildförvrängningar/lutande föremål
Yrsel/illamående, "gungig känsla"
Avståndsbedömning
Medianvärde alla svar
Medianvärden Män och Kvinnor GammaKvinnor Män
17
Figur 4.4: Medelvärden och medianvärden för utvärderingsfrågorna för Free-form design ”Gamma HD” för kvinnor jämfört med män.
7,9
8,4
8,6
9,0
8,7
8,7
8,4
8,3
9,1
9,9
9,6
8,8
8,7
7,8
8,4
8,7
8,7
7,8
7,8
7,4
8,6
8,1
8,4
8,2
7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0
Hur gick det att vänja sig vid glasen
Hur upplevs komforten generellt
Upplevd synskärpa avstånd (över 6m)
Upplevd synskärpa mellanavstånd (ca 60-80 cm)
Upplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm)
Upplevd synfältsbredd avstånd (över 6m)
Upplevd synfältsbredd mellanavstånd (ca 60-80 cm)
Upplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm)
Mängden bildförvrängningar/lutande föremål
Yrsel/illamående, "gungig känsla"
Avståndsbedömning
Medelvärde alla svar
Medelvärden Män och Kvinnor Gamma HD
Kvinnor Män
8,0
8,0
9,0
9,0
9,0
9,0
8,0
9,0
9,0
10,0
10,0
9,0
10,0
8,0
9,0
9,0
9,0
9,0
8,0
8,0
10,0
10,0
10,0
8,0
7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0
Hur gick det att vänja sig vid glasen
Hur upplevs komforten generellt
Upplevd synskärpa avstånd (över 6m)
Upplevd synskärpa mellanavstånd (ca 60-80 cm)
Upplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm)
Upplevd synfältsbredd avstånd (över 6m)
Upplevd synfältsbredd mellanavstånd (ca 60-80 cm)
Upplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm)
Mängden bildförvrängningar/lutande föremål
Yrsel/illamående, "gungig känsla"
Avståndsbedömning
Medianvärde alla svar
Medianvärden Män & Kvinnor Gamma HDKvinnor Män
18
4.1.2 Mätprotokoll
Vid mätning av synfältsbredden på nära håll, (40 cm) blev medelvärdet för Gamma 47,5
mm och medelvärdet för Gamma HD 44,2 mm. Ett parat T test visade att detta inte var
någon signifikant skillnad, (p = 0,476). Toppunktsavståndet hos deltagarnas glasögon
varierade mellan 10,0 och 17,5 mm.
Tabell 4.1Medelvärden från mätprotokoll
Figur 4.5: Samband mellan toppunktsavstånd och uppmätt synfältsbredd för ”Gamma”, (r = 0,4610) och ”Gamma HD”, (r = 0,2090)
10 150
20
40
60
80
Samband TPA Synfält
TPA (mm)
Synf
älts
bred
d (m
m)
Gamma
GammaHDY = -3,145*X + 88,72
Y = -1,584*X + 64,64
Mätprotokoll medelvärden
Synfält @ 40 cm
Gamma 47,5
Gamma HD
44,2
Medel totalt
45,7
19
4.2 Frågeformulär
4.2.1 Grundfrågor
Refraktionsvärden på deltagarna var mellan -2,25 D och +2,00 D (sfärisk ekvivalent),
med cylindervärden mellan 0,00 D och -2,50 D. Deltagarnas addition låg mellan
+1,00 D och +2,50 D. Alla deltagare förutom 3, som aldrig använt progressiva
glasögon, var vana att använda sina progressiva glasögon och alla använde också sina
glasögon hela tiden, utom en som skattade sitt användande till 9 i frågeformuläret. När
det gäller tillvänjningen av de progressiva glasögonen låg 2 st under 5 poäng i
bedömningen, 3 st mellan 5-7 poäng och 11 st mellan 8-10 poäng. Detta gav ett
medelvärde på 7,9. Gruppens andel av rörelse under dagen graderades för 2 st under 5,
för 7 st 5-7, och för 7 st 8-10, vilket medförde ett medelvärde på 7,1 för rörligheten. För
användandet av dator/surfplatta/mobil blev medelvärdet 4,9.
Deltagarnas benägenhet för problem med åksjuka/sjösjuka gav en medelpoäng på 3,9,
vilken fördelade sig på 8 st under 3, 5 st mellan 3-6 och 3 st 8-10. Uppdelat mellan
kvinnor och män, blev utfallet 5,4 för kvinnor och 2,0 för män (p = 0,02), en signifikant
skillnad.
4.2.2 Konventionell design ”Gamma ”
Glaset ”Gamma” fick en total medelpoäng på 9,0 och delfrågornas medelvärden låg
mellan 8,5 för synfältsbredden på nära håll, (40 cm) och 9,4 när det gällde poängen för
mängden bildförvrängningar/lutande föremål.
4.2.3 Free-form design ”Gamma HD”
För ”Gamma HD” glaset blev det en total medelpoäng på 8,5. Här låg nivån för
delfrågornas medelpoäng mellan 7,8 för synfältsbredden på nära håll, (40 cm) och 8,9
som gällde avståndsbedömningen.
20
4.3 Mätprotokoll
Synfältsbredden på nära håll, (40 cm) uppmättes för deltagarna till mellan 15,0 mm och
75,0 mm
Glaset ”Gamma” med konventionell design upplevdes vid mätningarna ha ett bredare
synfält hos 9 deltagare i studien vid mätningarna.
Synfältsbredden hos glaset ”Gamma HD” med Free-form design upplevdes bredare vid
mätningarna hos 7 deltagare.
4.4 Lensmeter
4.4.1 EZ-200
Med vertometern från Topcon, (EZ-200) projicerades en cylinderplot över glasens
astigmatism. Även en kurva över additionens förändring i glaset redovisades, där
skillnaden i avstånd mellan en punkt för avståndsstyrkan och en punkt för närstykan
kunde utläsas. Här angavs också hur stort inset för läsdelen som fanns i glasen. Vid en
jämförelse här mellan Gamma och Gamma HD visades att avståndet mellan
”fjärrpunkten” och ”närpunkten” i samtliga fall var längre (flackare kurva) för
”Gamma” än för ”Gamma HD”, (se Figur 4.6a:”Gamma” och Figur 4.6b: ”Gamma
HD")
Figur 4.6a:”Gamma” Figur 4.6b: ”Gamma HD"
21
4.4.2 VX-40
Vid mätningar med lensmetern (VX-40), från Innz Medical där en cylinderplot också
kunde visas, sågs en tydlig skillnad i utbredningen av oönskad astigmatism i glaset
mellan konventionell design ”Gamma” och Free-form design ”Gamma HD”. Detta
visades särskilt vid högre cylinderstyrka i glasen (se Figur 4.7).
Figur 4.7: Höger glas med en cylinderstyrka på -2,50 D. Nr1: ”Gamma” Nr2:” Gamma HD”
22
5 Diskussion
Ingen tidigare studie har hittats där en jämförelse mellan samma grunddesign av
progressiva glas med konventionell slipteknik och Free-form teknik gjorts. Därför var
det intressant att här undersöka detta. Resultatet visade både i den subjektiva
bedömningen via frågeformuläret och vid den något mer objektiva uppmätningen av
synfältet på 40 cm, att ”Gamma” var det glas som fick högst medelpoäng på alla
punkter. Det var dock ganska små skillnader där båda glastyperna fick mycket höga
poäng och flera deltagare tyckte att båda glasen var lika bra och hade svårt att urskilja
någon favorit. Vid mätningarna på 40 cm upplevde 9 deltagare att Gamma hade det
bredaste synfältet, medan 7 deltagare uppfattade ett bredare synfält med Gamma HD,
dock ingen signifikant skillnad.
En intressant observation var att kvinnor verkar överlag ha svårare att acceptera
progressiva glasögon än män, (se Figur 4.3 och Figur 4.4). Kvinnor har i studien
genomgående angett lägre medelpoäng för de progressiva glasen oavsett glasdesign och
det är också en större spridning av poängbedömningarna hos kvinnorna än hos männen.
Orsaken till detta kan vara att kvinnorna är mindre nöjda med de progressiva glasen,
men det kan lika gärna bero på att kvinnorna gjorde en lägre skattning generellt.
Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant . Det finns dock vissa studier som påvisar
att det finns en högre prevalens för åksjuka/sjösjuka hos kvinnor än hos män (Grunfeld
& Gresty, 1998; Ruth, Frederick, Leanna, & Kenneth, 2018), vilket även denna studie
visade. Detta skulle kunna vara en orsak till att kvinnorna har angett lägre poäng för de
progressiva glasen, då det i progressiva glas finns en ökad risk för konflikter mellan
informationen från balanssinnet och synsinnet, eftersom det förekommer flera styrkor i
glasen (Michaelides & Schutt, 2014). Noteras kan också att en övervägande majoritet av
de deltagare som hade angett höga poäng för åksjuka/sjösjuka valde konventionell
design ”Gamma” som favoritglas.
Den fråga som fick genomgående lägst poäng av alla frågorna var bedömningen av
synfältet på nära håll, vilket var något förvånade resultat, eftersom fältet för
mellanavstånd ofta är det smalaste i progressiva glas. Vid mätningen av synfältsbredden
23
kunde inget statistiskt samband mellan noterad bredd och toppunktsavstånd påvisas. En
viss korrelation fanns dock, (r = 0,4102), (se Figur 4.5).
Vid mätningarna med EZ-200 syns en tydlig skillnad mellan avståndet för ”fjärrpunkt”
och ”närpunkt” i de båda glastyperna. En flackare kurva för additionen visas för
”Gamma” glasen, (se Figur 4.6a och 4.6b). Detta stämmer väl överens med den tekniska
specifikationer på glasen där det anges att Gamma HD ger ett bredare och djupare
synfält, vilket man också kan se tydligt på jämförelsen mellan glasen efter mätningar
med VX-40, (se Figur 4.7).
I en tidigare studie där ett Free-form glas jämfördes med konventionella glas från olika
tillverkare, visades att ingen mätbar skillnad mellan Free-form glas och konventionella
glas förelåg, men här gav den subjektiva bedömningen en fördel för Free-form glasen,
(Han et al., 2011). Vid en annan studie, där en typ av Free-form glas jämfördes med ett
konventionellt glas av en annan design, men från samma tillverkare, (Forkel et al.,
2017), visade sig Free-form glaset få bäst resultat både vid subjektiv bedömning och vid
objektiva mätningar. Här fick deltagarna en tillvänjningsperiod på 2-3 veckor, vilket
kan ha bidragit till resultatet. I nuvarande studie fick deltagarna endast 5 dagar på sig att
vänja sig vid sina glasögon, eftersom tiden var begränsad och varje individ skulle
undersökas vid fyra tillfällen. Det har i den här studien konstaterats att deltagarna var
överlag mycket nöjda med sina progressiva testglasögon, vilket också framkom vid en
studie i Malaysia, (Nur Aresya Ahmad et al., 2017).
Att resultatet i den här studien visade att deltagarna föredrog den konventionella
glasdesignen före Free-form designen kan ha orsakats av att inte tillräckligt lång
tillvänjningstid av glasögonen var möjlig. Det kan också vara så att en liten mängd
oönskad astigmatism i glaset kan av vissa bärare uppfattas som tydligt, vilket kan vara
fallet i det konventionella glaset där cylinderstyrkan i glasets periferi sker med en
långsammare ökningstakt än i Free-form glaset, där ökningen av cylinderstyrkan sker
fortare och når snabbt en högre nivå, när den väl sker, (se Figur 4.7). Detta kan göra att
bäraren besväras mer av den oönskade astigmatismen i Free-formglaset, särskilt under
en invänjningstid. Den här studien var också begränsad i styrkeomfånget till ± 2,5
dioptrier, sfärisk ekvivalent. Med ökade styrkor i glasen kunde resultaten kanske blivit
annorlunda. Speciellt intressant hade det varit att undersöka skillnader i glastyperna vid
24
högre cylinderstyrkor, då det skulle kunna ge ett annat resultat, (Brooks & Borish,
2007). En längre testperiod för glasögonen hade också varit önskvärt.
En övrig reflektion är att det verkar finnas väldigt lite studier i detta ämne att tillgå,
vilket är anmärkningsvärt, då det finns många tillverkare som alla strävar efter att
förbättra kvalitet och komfort på sina progressiva glasögonglas, vilket man också är
duktiga på att marknadsföra. Kanske det är känsligt att göra sådana studier officiella, på
grund av eventuella konkurrensfördelar.
25
6 Slutsats
De flesta deltagare i den här studien upplever ingen större skillnad mellan progressiva
glas med konventionell design ”Gamma” eller Free-form design ”Gamma HD” och är
mycket nöjda generellt med komforten. Kvinnor har överlag en lägre acceptans för de
progressiva glasen och det finns en trend som visar att ett mindre toppunktsavstånd har
en positiv inverkan på synfältsbredden. Dessutom föredrar de som har större problem
med åksjuka/sjösjuka glas med konventionell design ”Gamma”.
26
Referenser Barcik, A., & Siedlecki, D. (2010). Optical performance of the eye with progressive
addition lens correction. Optik, 121(21), 1937-1940.
doi:https://doi.org/10.1016/j.ijleo.2009.05.030
Brooks, C. W., & Borish, I. M. (2007). System for ophtalmic dispensing (Third edition
ed.). St. Louis Missouri 63146: Butterworth-Heinemann, an imprint of Elsevier
Inc.
Charman, W. N. (2008). The eye in focus: accommodation and presbyopia.(Report).
Clinical and Experimental Optometry, 91, 207.
Elliott, D. B. (2014). Clinical procedures in primary eye care (4th ed.. ed.). Jordon Hill,
Oxford]: Jordon Hill, Oxford : Saunders.
Fang, F. Z., Zhang, X. D., Weckenmann, A., Zhang, G. X., & Evans, C. (2013).
Manufacturing and measurement of freeform optics. CIRP Annals -
Manufacturing Technology, 62(2), 823-846. doi:10.1016/j.cirp.2013.05.003
Forkel, L. J., Reiniger, L. J., Muschielok, L. A., Welk, L. A., Seidemann, L. A., &
Baumbach, L. P. (2017). Personalized Progressive Addition Lenses: Correlation
between Performance and Design. Optometry and Vision Science, 94(2), 208-
218. doi:10.1097/OPX.0000000000001016
Grosvenor, T. P. (2007). Primary care optometry (5th ed.. ed.). St. Louis, Mo.: St.
Louis, Mo. : Butterworth-Heinemann/Elsevier.
Grunfeld, E., & Gresty, M. A. (1998). Relationship between motion sickness, migraine
and menstruation in crew members of a "round the world" yacht race. Brain
Research Bulletin, 47(5), 433-436. doi:10.1016/S0361-9230(98)00099-9
Han, S. C., Graham, A. D., & Lin, M. C. (2011). Clinical Assessment of a Customized
Free-Form Progressive Add Lens Spectacle. Optometry and Vision Science,
88(2), 234-243. doi:10.1097/OPX.0b013e31820846ac
Jalie, M. (2008). Ophthalmic lenses and dispensing (3. ed.. ed.). Edinburgh ; New York:
Edinburgh ; New York : Butterworth Heinemann Elsevier.
Jaschinski, W., König, M., Mekontso, T. M., Ohlendorf, A., & Welscher, M. (2015).
Comparison of progressive addition lenses for general purpose and for computer
vision: an office field study. Clinical and Experimental Optometry, 98(3), 234-
243. doi:10.1111/cxo.12259
27
Mateo, B., Porcar-Seder, R., Solaz, J. S., & Dürsteler, J. C. (2010). Experimental
procedure for measuring and comparing head–neck–trunk posture and
movements caused by different progressive addition lens designs. Ergonomics,
53(7), 904-913. doi:10.1080/00140139.2010.489961
Meister, D. J., & Fisher, S. W. (2008a). Progress in the spectacle correction of
presbyopia. Part 1: Design and development of progressive lenses. Clinical and
Experimental Optometry, 91(3), 240-250. doi:10.1111/j.1444-
0938.2007.00245.x
Meister, D. J., & Fisher, S. W. (2008b). Progress in the spectacle correction of
presbyopia. Part 2: Modern progressive lens technologies. Clinical and
Experimental Optometry, 91(3), 251-264. doi:10.1111/j.1444-
0938.2008.00246.x
Michaelides, E., & Schutt, C. A. (2014). The correlation between the vestibulo-ocular
reflex and multi-focal ocular correction: implications for vestibular
compensation. American Journal of Otolaryngology, 35(5), 572-576.
doi:https://doi.org/10.1016/j.amjoto.2014.06.003
Nur Aresya Ahmad, N., Noor Halilah, B., Rabiatun, M., & Muhammad Irwan, R.
(2017). Satisfaction Level of Progressive Additional Lens (PALs) Wearers.
Environment-Behaviour Proceedings Journal (E-BPJ), 2(6), 373-382.
doi:10.21834/e-bpj.v2i6.999
Ruth, E. P., Frederick, B., Leanna, W., & Kenneth, S. (2018). Findings of an effect of
gender, but not handedness, on self-reported motion sickness propensity.
BioPsychoSocial Medicine, 12(1), 1-4. doi:10.1186/s13030-018-0121-4
Ygge, J. (2011). Ögat och synen. Stockholm: Stockholm : Karolinska Institutet
University Press.
I
Bilagor Bilaga A Frågeformulär Grundfrågor (vid tillfälle 1) Datum…………………… Refraktion H…………………………… Ålder…………………….. V…………………………… Kön……………………… PD……………………Add……………. Hur länge har du använt glasögon?..................................................år Hur länge har du använt progressiva glasögon?...............................år Om 1 = Omöjligt att vänja sig 10 = Ingen tillvänjning behövdes Hur var det att vänja sig vid progressiva glasögon?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Används inte alls 10 = Används hela min vakna tid Hur mycket använder du dina progressiva glasögon?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Sitter stilla hela dagen 10 = Är i rörelse hela dagen Hur skulle du beskriva din dag?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Använder aldrig dator/surfplatta eller mobiltelefon 10 = Använder dator/surfplatta eller mobiltelefon hela min vakna tid Hur stor del av din vakna tid använder du dator/surfplatta eller mobiltelefon?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
II
Om 1 = Känner aldrig av åksjuka/sjösjuka 10 = Har alltid problem med åksjuka/sjösjuka Hur vanligt är det att du känner av åksjuka/sjösjuka
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
III
Utvärderingsfrågor första glasögonparet (vid tillfälle 3) Om 1 = Omöjligt att vänja sig vid 10 = Mycket lätt att vänja sig vid Hur tycker du att det gick att vänja sig vid de här glasögonen? (avser endast glasen, inte bågen)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Mycket obekvämt att använda glasögonen ? (avser endast glasens komfort, inte bågens) 10 = Mycket bekvämt att använda glasögonen ? (avser endast glasens komfort, inte bågens) Hur upplever du komforten i glasögonen generellt
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Dålig synskärpa 10 = Utmärkt synskärpa Hur upplever du synskärpan på långt håll ? (över 6 m)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hur upplever du synskärpan på mellanavstånd ? (60-80 cm)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hur upplever du synskärpan på nära håll ? (40 cm)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Mycket smalt synfält (stort suddigt fält i glasets ytterkanter, temporalt och nasalt) 10 = Mycket brett synfält (ingen suddighet i glasets ytterkanter, temporalt och nasalt) Hur upplever du synfältsbredden i glasen på långt håll ? (över 6 m)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
IV
Hur upplever du synfältsbredden i glasen på mellanavstånd ? (60-80 cm)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hur upplever du synfältsbredden i glasen på nära håll ? (40 cm)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Stora bildförvrängningar och/eller att föremål ser ut att luta 10 = Inga bildförvrängningar och/eller att inga föremål ser ut att luta Upplever du några bildförvrängningar/lutande saker i bilden?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Stora problem med en ”gungig” känsla (yrsel/illamående) 10 = Inte någon känsla av ”gungighet” Upplever du någon ”gungig” känsla eller yrsel/illamående?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Mycket svårt att bedöma avstånd 10 = Inga problem att bedöma avstånd Hur upplever du förmågan att bedöma avstånd i glasen?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
V
Utvärderingsfrågor andra glasögonparet (vid tillfälle 4) Om 1 = Omöjligt att vänja sig vid 10 = Mycket lätt att vänja sig vid Hur tycker du att det gick att vänja sig vid de här glasögonen? (avser endast glasen, inte bågen)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Mycket obekvämt att använda glasögonen ? (avser endast glasens komfort, inte bågens) 10 = Mycket bekvämt att använda glasögonen ? (avser endast glasens komfort, inte bågens) Hur upplever du komforten i glasögonen generellt
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Dålig synskärpa 10 = Utmärkt synskärpa Hur upplever du synskärpan på långt håll ? (över 6 m)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hur upplever du synskärpan på mellanavstånd ? (60-80 cm)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hur upplever du synskärpan på nära håll ? (40 cm)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Mycket smalt synfält (stort suddigt fält i glasets ytterkanter, temporalt och nasalt) 10 = Mycket brett synfält (ingen suddighet i glasets ytterkanter, temporalt och nasalt) Hur upplever du synfältsbredden i glasen på långt håll ? (över 6 m)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
VI
Hur upplever du synfältsbredden i glasen på mellanavstånd ? (60-80 cm)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hur upplever du synfältsbredden i glasen på nära håll ? (40 cm)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Stora bildförvrängningar/lutande saker, i bilden 10 = Inga bildförvrängningar/lutande saker , i bilden Upplever du några bildförvrängningar/lutande saker i bilden?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Stora problem med en ”gungig” känsla (yrsel/illamående) 10 = Inte någon känsla av ”gungighet” Upplever du någon ”gungig” känsla eller yrsel/illamående?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Om 1 = Mycket svårt att bedöma avstånd 10 = Inga problem att bedöma avstånd Hur upplever du förmågan att bedöma avstånd i glasen?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
VII
Bilaga B Mätprotokoll
Mätprotokoll
Deltagare Glasögon
GammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HDGammaGamma HD
16
Synfält @ 40 cm Hö (mm)
5030655070
7
8
9
10
11
12
1
2
3
4
5
6
452540807530
13
14
15
456035
253565556075
70,045 45,035 30,0
153055
55 52,540 35,050 57,550
403520756540
254030
45 42,5
70 67,550 52,555 57,5
30 30,025 25,040 37,5
40,035 35,0
30 30,045 45,060 60,0
14,5
12,5
12,5
15,0
12,5
17,5
15,0
55 55,0
40 40,015 15,030 30,0
20 20,045 60,065 65,0
30 32,540
16,5
10,0
11,5
11,5
12,0
10,5
Synfält @ 40 cm Vä (mm)
Synfält @ 40 cm Medel (mm) TPA (mm)
13,0
15,0
10,0
75 75,035 30,0
40 40,060 70,060 67,5
50,070
VIII
Bilaga C Svar frågeformulär
Deltagare
12
34
56
78
910
1112
1314
1516
Ålder
5462
7459
4353
6754
6456
5663
5772
7156
Kön
KK
MM
KK
KM
MK
KK
MM
MK
Cylinder
-0,50-1,00
-0,75-0,25
-0,50Plan
-0,250,00
-2,50-0,75
-0,75-0,50
-0,50-0,50
-0,75-1,00
Add
2,252,25
2,252,50
1,002,00
2,502,25
2,502,25
2,502,25
2,252,50
2,252,50
PD29/29
29,5/29,531,5/31,5
30,5/31,529,5/29,5
33/3330,5/29,5
32,0/30,532/32
32/3129,0/29,5
29,5/29,534/34
33/3330,5/30,5
32/31
Använt glasögon (Å
r)15
2230
1029
218
1140
2219
1510
5060
20A
nvänt progressiva glasögon (År)
1015
258
00
185
2014
1315
1025
250
Hur var det att vänja sig vid progressiva glasögon
89
88
107
109
83
1010
78
47
Hur m
ycket används de progressiva glasögonen10
1010
101
110
1010
1010
1010
910
1H
ur mycket är du i rörelse
88
87
37
103
510
105
106
76
Hur m
ycket används dator/surfplatta eller mobiltelefon
37
16
33
39
410
47
27
46
Känner du av åksjuka/sjösjuka
85
16
41
11
16
95
12
210
Gam
ma
Hur gick det att vänja sig vid glasen
1010
108
105
1010
109
107
108
88
Hur upplevs kom
forten generellt8
109
108
69
1010
910
810
99
7U
pplevd synskärpa avstånd (över 6m)
710
910
108
1010
109
108
108
99
Upplevd synskärpa m
ellanavstånd (ca 60-80 cm)
810
109
105
1010
109
108
109
98
Upplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm
)9
1010
1010
710
1010
910
810
89
8U
pplevd synfältsbredd avstånd (över 6m)
810
910
98
1010
109
108
108
98
Upplevd synfältsbredd m
ellanavstånd (ca 60-80 cm)
610
99
95
1010
109
98
108
88
Upplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm
)4
109
89
610
1010
99
810
99
6M
ängden bildförvrängningar/lutande föremål
1010
108
107
1010
1010
1010
109
107
Yrsel/illam
ående, "gungig känsla"3
109
1010
810
1010
1010
910
910
7A
vståndsbedömning
310
910
107
1010
1010
109
109
109
Gam
ma H
DH
ur gick det att vänja sig vid glasen9
1010
710
710
108
510
107
94
7H
ur upplevs komforten generellt
610
98
96
1010
85
810
78
96
Upplevd synskärpa avstånd (över 6m
)8
109
1010
910
107
19
107
98
9U
pplevd synskärpa mellanavstånd (ca 60-80 cm
)10
1010
88
810
108
58
1010
98
9U
pplevd synskärpa näravstånd (ca 40 cm)
610
98
109
1010
88
710
99
88
Upplevd synfältsbredd avstånd (över 6m
)9
109
109
310
109
38
107
88
8U
pplevd synfältsbredd mellanavstånd (ca 60-80 cm
)8
109
88
510
109
57
108
87
7U
pplevd synfältsbredd näravstånd (ca 40 cm)
510
95
86
1010
98
610
89
84
Mängden bildförvrängningar/lutande förem
ål10
109
810
410
1010
109
108
910
4Y
rsel/illamående, "gungig känsla"
1010
1010
105
1010
105
1010
109
103
Avståndsbedöm
ning2
109
1010
610
1010
109
109
910
9Föredrar G
amm
aX
XX
XX
XX
Föredrar Gam
ma H
DX
XX
XIngen favorit Tycker om
båda parenX
XX
XX
IX
Bilaga D Toleranstabell
Toleranser (BVP) på single vision och bifokala glas
0,00 till 0,75 0,875 till 4,00 4,125 till 6,000,00 till 3,00 0,12 0,09 0,12 0,18
3,125 till 6,00 0,12 0,12 0,12 0,186,125 till 9,00 0,12 0,12 0,18 0,18
9,125 till 12,00 0,18 0,12 0,18 0,2512,125 till 20,00 0,25 0,18 0,25 0,25
Över 20,00 0,37 0,25 0,25 0,37
0,00 till 0,75 0,875 till 4,00 4,125 till 6,000,00 till 6,00 0,12 0,12 0,18 0,18
6,125 till 9,00 0,12 0,18 0,18 0,189,125 till 12,00 0,12 0,18 0,18 0,25
12,125 till 20,00 0,18 0,18 0,25 0,25Över 20,00 0,25 0,25 0,25 0,37
Cyl styrka (D) 0,125 till 0,25 0,375 till 0,50 0,625 till 0,75 0,875 till 1,50 1,625 till 2,50 över 2,50Tolerans i grader 16 9 6 4 3 2
AddTolerans (D)
HorisontelltVertikalt
Tilt (vridning)*Skillnaden i höjd mellan höger och vänster glas får vara max 1 mm
Prismakorrektion PRD
Prismakorrektion PRD
Toleranser på cylinder (D)Över 6,00
x
Styrka (D) Toleranser på varje meridian
Toleranstabell2009-09-01. Enligt SS-EN ISO 21987:2009
0,37
Toleranser (BVP) på progressiva och degressiva glasToleranser på cylinder (D)
Över 6,000,25
0,250,250,250,25
0,25
Styrka (D) Toleranser på varje meridian
0,250,250,37
Max 2 grader från horisontallinjen
Prismatoleranser horisontellt (Gäller för både PD och prismakorrektioner)Lägsta styrka Horisontell tolerans
Toleranser på cylinderaxel
Toleranser på addition (Bifokala och progressiva)Upptill och inkl 4,00 Över 4,00
0,12 0,18
1 Prd0,33 Prd + max 1 mm
1,25 Prd0,58 Prd + max 2 mm
Monteringstoleranser (bifokalsegment och monteringskors på progressiva)
0,00 till 3,25 0,67 Prd0,00 till 2,00
Max +/-1 mm monokulärt per glasMax 1 mm*
Vertikala Prismatoleranser (höjdfel)
2,25 till 10,00
Över 10,00
Dessa toleranser gäller för den lägsta styrkan i ett par glasögon i horisontell riktning
Högre än 3,250,00 till 3,25
Högre än 3,250,00 till 3,25
Högre än 3,25
Max 2 mm
1,00 PrdHögre än 5,00 0,50 Prd + max 1 mm
Lägsta styrka Vertikal tolerans
0,00 till 2,00 0,00 till 5,00 0,50 PrdHögre än 5,00 Max 1 mm
Dessa toleranser gäller för den lägsta styrkan i ett par glasögon i vertikal riktning
Man använder alltid den lägsta styrkan som förekommer i något av glasen i den riktning som du kontrollerar. Dvs om man ska kontrollera PD är det den lägsta styrkan horisontellt som används och när det gäller toleransen för höjdfel används den lägsta styrkan vertikalt. Exempel: sf +4,50 cyl -1,50 ax 90 grader. Ingen prismakorrektion. Huvudsnitten mäter +4,50 respektive +3,00. Den svagaste styrkan horisontellt är +3,00. Gå in i tabellen för horisontell prismatolerans. Eftersom det inte är någon prismakorrektion börjar man i raden 0,00 till 2,00 i kolumnen "Prismakorrektion". Gå sedan ut till kolumnen "lägsta styrka" som i det här fallet är 3,00 (faller inom 0,00-3,25). Läs av toleransen till höger i samma rad = 0,67 Prd. Gör sedan på samma sätt med vertikal tolerans. Vertikalt är svagaste styrkan +4.50 och toleransen 0,50 Prd.
Så här räknar du ut prismatolerans enligt den reviderade standarden:
2,25 till 10,00 0,00 till 5,00 0,75 PrdHögre än 5,00 0,25 Prd + max 1 mm
Över 10,00 0,00 till 5,00
X
Bilaga E Informerat samtycke
Student Christer Citron
cc222hm@student.lnu.se
Handledare Peter Lewis PhD 0480-446182 peter.lewis@lnu.se
Informerat samtycke – Jämförelse progressiva glas Denna studie har som mål att utröna om personer som använder progressiva glasögon upplever några skillnader i komfort och synfunktion mellan glasögonglas av samma progressiva grunddesign, men som tillverkas enligt olika tekniker. Det kommer också att undersökas om det finns några samband mellan upplevda skillnader och tidigare glasögonerfarenheter.
Studien kommer att användas till mitt examensarbete vid optikerutbildningen på Linnéuniversitetet.
Så här går det till Undersökningen kommer att innefatta fyra tillfällen, varav den första delen kommer att ske idag. Tidsåtgången vid de fyra tillfällena är ca 15/10/15/10 min. Du som deltagare kommer att efter beställning få testa två par glasögon under 5-10 dagar vardera. Testningen sker med ett par glasögon i taget för att sen återkomma hit för utvärdering och uppföljning innan nästa par testas. Därefter görs ny utvärdering av par 2.
I samband med återbesöken kommer du att få svara på ett mindre antal frågor om glasögonens funktion och komfort, med avseende på glasen. Bågens funktion eller komfort skall inte utvärderas.
All registrering av mätningar och frågesvar kommer endast att göras med ålder, kön och refraktionsvärden. All mätdata avidentifieras i rapporten och ingen obehörig kommer att få tillgång till resultaten.
Jag har muntligt och skriftligt mottagit information om studien. Jag är medveten om att mitt deltagande i studien är helt frivilligt och att jag när som helst och utan att ange någon orsak eller förklaring kan avbryta min medverkan.
Jag samtycker till att deltaga:
…………………………………………………………..
Namn……………………………………………. Datum……………………………
Födelseår/månad .……./…….. Man � Kvinna �
Växjö 2019-04-01
XI
Linnéuniversitetet Kalmar Växjö
Lnu.se
Recommended