Kort presentation katalogisering specialpedagogers examensarbeten

Kort presentation katalogisering specialpedagogers

examensarbetenKvalex 2014-04-08

Kristian Lutz, lektor i specialpedagogik

I första hand ett katalogiseringsprojekt

Inga djupgående analyser men ger ändå en bild av t.ex. teoriers funktion och vad som är angelägna undersökningsområden för studenter

Kan fungera som ett referensbibliotek för framtida studenter och handledare

Syfte med projektet

Förutsättning; att arbetet publicerats på rätt plats på MUEP

Totalt 119 examensarbeten (endast specialpedagoger) mellan åren 2009-2013

Insamlat material

Arbetena har sorterats (ofta i flera mappar) utifrån tre olika aspekter;

1. Ämnen2. Metoder använda3. Teorier

Metoden har varit ”noggrann skummning” av arbetena

Tillvägagångsätt

Intervjuer dominerar stort;1. Renodlade intervjuundersökningar2. Kombinerade med observation3. Kombinerade med enkät4. Kombinerade med textanalys5. Fokusgruppsintervjuer (7 studier)

Cirka 10 % av studierna är renodlade enkätundersökningar (ytterligare ca 15 % i komb.)

Metoder

Cirka 10 % av arbetena hade med barns perspektiv där deras röster fanns presenterade.

Barns/elevers röster

Teori som legitimitet (finns där för att det ska vara så, men syns knappt i övrigt).Kompenseras då med fler empiribaserade studier som spegel.

Teori som bakgrund (finns där för att läsaren ska förstå det man studerar)

Teori som analysverktyg (finns där för att förstå det empiriska materialet)

Teori som strukturskapare (finns där i alla steg i arbetet som en röd tråd, problemformulering, metod, presentation, analys & diskussion)

Teoriers funktioner

Specialpedagogiska perspektiv (ca 40 %)

Sociokulturella teorier (ca 35 %)

Systemteorier (ca 30 %)

KASAM (ca 10 %)

Topp 4 teoretiska perspektiv

Här finns en uppenbar risk att genomgången blir mer av en ”lärobok” och avhängigt av syftet med undersökningen är perspektiven i varierande grad användbara.

Specialpedagogiska perspektiv

Systemteori; Kan vara svårt att använda i analyser ifall man inte definierar några begrepp som används i analysen. Förvånansvärt få studier som använder individ-grupp och organisation.

Lite problematisering kring teorier

Lite paralleller till systemteorin där det krävs att bryta ut begrepp för sina analyser. Kan också bli lite kaka på kaka; verksamheten (policydokumenten) formade av samma teori som används i analysen.

Sociokulturell teori

Vanligt problem; att studenterna själva är lite okritiska till teorin. Empiriska materialet används ofta för att bekräfta teorin snarare än att teorin används för att analysera materialet.

KASAM

Studenter som väljer denna inriktning ofta intresserade av teorierna som sådana. Att sätta sig in i begreppsvärlden inom teorin kan skapa en tidsbrist avseende den empiriska analysen.

Diskursteorier