35
FLORIANEN FABLEAC GOYHETCHE APHEÇAC FRANXESETIC ESCOARARA PHERXUTAN ITÇULIAC A. Arkotxa Léonce Goyhetchek (Urruña 1791-1859), euskal literatura historioetan leku bat baldin badu La Fontaine-ren alegia hautatu batzuen itzulpenen argi- taratzeagatik da. Halere erran behar da gaur Léonce Goyhetche frango arro- tza zaigula. Horren arrazoi nagusia haren obrari XX. mendearen bigarren erditik egin zaion kasu eskasa delarik. Egia da, adibidez, Goyhetchek 1852an inprimatu zituen La Fontaine-ren alegia hautatuen itzulpenen1 gaur eskura- tzea arras zaila dela, Hordago argitaletxeak Euskal Klasikoak sailean duela hogoi bat urte agertu eta berehala agortu zen, Fableac edo aleguiac Lafontenetaric berechiz hartuac, eta Goyhetche apheçac franxesetic escoarara berxutan itçuliac liburua ateraz geroztik, ez baitzaio, nik dakidala, irakurleari idazle horren bertze lanik eskaini. Azpimarratzekoa da, bertzalde, 1852ko Lafontaine-ren alegia hautatu batzuen itzulpen liburuaren eskuizkribuak atxikiak izan direla Pariseko libu- rutegi nazionaleko Celtique Basque funtsean eta gaur arte ez direla baliatuak izan. XIX. mendearen erdiko euskarazko liburu inprimatu baten eskuizkri- buaren kontserbatzea jadanik kontutan hartzekoa litzateke gertakizun aski arraroa baita berez. Gainera, kritika genetikoa egin behar den tenorean are gehiago estimatzekoa da horrelako dokumentazio-funts baten ukatea hiz- 1 Fableac edo aleguiac Lafontenetaric berechiz hartuac, eta Goyhetche apheçac franxesetic escoarara berxutan itçuliac. - Hirriz, onguia eta eguia / Irakhax ez daitezkeia ? - . Bayonan Forec eta Lasserre Imprimatuac. 1852. 33

FLORIANEN FABLEAC GOYHETCHE APHEÇAC FRANXESETIC … · IV. 14). Florian-ek literatura espainolarendako zuen atxikimendua amaren jatorri espainoletik heldu ornen zitzaion. Espainol

  • Upload
    others

  • View
    8

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

FLORIANEN FABLEAC GOYHETCHE APHEÇACFRANXESETIC ESCOARARA PHERXUTAN

ITÇULIACA. Arkotxa

Léonce Goyhetchek (Urruña 1791-1859), euskal literatura historioetanleku bat baldin badu La Fontaine-ren alegia hautatu batzuen itzulpenen argi-taratzeagatik da. Halere erran behar da gaur Léonce Goyhetche frango arro-tza zaigula. Horren arrazoi nagusia haren obrari XX. mendearen bigarrenerditik egin zaion kasu eskasa delarik. Egia da, adibidez, Goyhetchek 1852aninprimatu zituen La Fontaine-ren alegia hautatuen itzulpenen1 gaur eskura-tzea arras zaila dela, Hordago argitaletxeak Euskal Klasikoak sailean duelahogoi bat urte agertu eta berehala agortu zen, Fableac edo aleguiacLafontenetaric berechiz hartuac, eta Goyhetche apheçac franxesetic escoararaberxutan itçuliac liburua ateraz geroztik, ez baitzaio, nik dakidala, irakurleariidazle horren bertze lanik eskaini.

Azpimarratzekoa da, bertzalde, 1852ko Lafontaine-ren alegia hautatubatzuen itzulpen liburuaren eskuizkribuak atxikiak izan direla Pariseko libu-rutegi nazionaleko Celtique Basque funtsean eta gaur arte ez direla baliatuakizan.

XIX. mendearen erdiko euskarazko liburu inprimatu baten eskuizkri-buaren kontserbatzea jadanik kontutan hartzekoa litzateke gertakizun askiarraroa baita berez. Gainera, kritika genetikoa egin behar den tenorean aregehiago estimatzekoa da horrelako dokumentazio-funts baten ukatea hiz-

1 Fableac edo aleguiac Lafontenetaric berechiz hartuac, eta Goyhetche apheçac franxeseticescoarara berxutan itçuliac. - Hirriz, onguia eta eguia / Irakhax ez daitezkeia ? - . BayonanForec eta Lasserre Imprimatuac. 1852.

33

A. ARKOTXA

kuntzaren aldetik idazleak dituen gogoeta bideen jarraikitzeko eta, oro har,testuaren azterketa eta historioaren egiteko. Azpimarratu behar delarik,hemen eranskinetan presentatuak diren transkribaketek derakusten bezala,Goyhetchek batzuetan itxuraldatzen dituela Florianen alegiak .

Hemengo artikulu honen xedea Goyhetcheren, nik dakidala, nehoizinprimatuak izan ez diren bi eskuizkribuen aipatzea da. Biak Pariseko liburu-tegi nazionaleko Celtique Basque funtsean atxeman daitezke. Lehen eskuiz-kribuan (CB 163) aurkitzen den La Fontaine-ren alegien itzulpenen bertzesaila' ezezaguna zen. Bigarren eskuizkribuan (CB 162), Florian alegialearenalegiak atxematen ahal dira eta Lacombe eta Lafitte-ren lekukotasunetarikkanpo' ezezagunak ziren.

I. GOYHETCHE ITZULTZAILEA

I. 1: Goyhetche Lafontaine-ren itzultzaile :

Lafittek Goyhetcheren alegiez idatzi zuena ezagutua da gure artean :

A côté du barde écorché, auquel nul autre ne ressemble si ce n'estle guipuzcoan Bilinch, voici des poètes de bureau : l'instituteur Archutranspose, en souletin élégant et naturel, les Fables de La Fontaine ;l'abbé Goyhetche d'Urrugne, plus lourdement, en fait autant enlabourdin ; (Lafitte :1941, 49-50).

' Ikus, adibidez, Biaya alegia. Bi fenomeno ohargarri baditugu hor : Goyhetchek lehenikitzultzen du hitzez-hitz eta fidelki Florianen Le voyage alegia, ordea, alegiagile frantsesakbiziaz duen ikuspegia eszeptikoegia iduritzen zaiolakotz, ez aski girixtinoa..., bertze alegiabat gehitzen du, salbazione - moralaren ikuspegia zaintzen duena.Bertze aldakuntza klase bat, alegia batzuei Goyhetchek gehituko dien notetan ikus dezake-guna. Helburua hor ere argiki pegagogikoa da, bi direlarik aurkitzen diren nota motak.Lehenik, irakurlearen kulturalki argitzeko diren oharrak, hala nola Grezia klasikoko mito-logiako pertsonaien berezitasunak (Sabanta eta Bordaria) edo Oriente urruneko lekueiburuzko xehetasunak (Pacha eta Derbicha); bigarrenik, morala girixtinoaren zaintzeko hel-buruarekin idatziak direnak (Filosofoa eta Gau-aiñhara).

Inprimatua izan zen bertsioan sei liburu baizik ez dira agertzen, hemen aipatzen dudanbertze sail honen titulua : Lafontenen fableena. Liburu çazpigarrena.Artikulu honen Appendix II deitua den gehigarrian aurkitzen ahalko da alegia horien titu-luen zerrenda.Ikus Lacombe funtsa (Azkue Liburutegia, Euskaltzaindia, Bilbo).

34

FLORIANEN FABLEAC GO YHETCHE APHEOAC FRANXESETIC ESCOARARA PHERXUTA

Ohartzen gara gure literaturan agertzen diren bi La Fontaine-ren lehenitzulpenak konparatzen dituelarik, 1941ean Lafittek Archuri diola lehentasu-na ematen. XX. mendearen bigarren zatian Archuren itzalean agertzeak, ezdu, argi da, Goyhetcheren ezagutza lagunduko. Ordea, autore bat ez daitekebehar den bezala ezagut haren lanak ez baldin badira behar den bezala zabal-tzen. Gorago erran dut Goyhetchek La Fontaine-ren alegien itzulpenetaz1852an agertu zuen liburu inprimatua ez dela gaur nehon zabaldua eta ezduela sekulan edizio kritikorik ukan. Hortik kanpo, interesantea da jakitea LaFontaine-ren alegien itzulpenaren eskuizkribua Bibliothèque nationale deFrance-eko Celtique-Basque 163 sailean (BNF-CB163), kontserbatua dela.CB163 eskuizkribua bitan bana dezakegularik :

• 1852ko Lafontaine-ren Fableac eta aleguiac Lafontenetaric berechizhartuac... edizioaren eskuiskribua, Goyhetchek sei liburutan banatua ;

• 1852ko edizioan agertzen ez den eta osoki ezezaguna zen sail berri batLafontenen fableena. Liburu Çazpigarrena deitua dena.

Erran behar da Goyhetchek ez duela La Fontaine-ren sailkapena segi-tzen. Horregatik, Goyhetchek bere zazpi « liburu »ak Lafontaine-ren hamabiliburuetan hautatu alegiekin eraikitzen ditu, beti alegia nondik hartua duenseinalatzen duelarik, adibidez: Fable VI.a / (6e du LIVRE VIII.e) Emaztekiaceta secretua. (Goyhetche 1852 : 148-150)

Ez dezaket erran zertako Goyhetchek zati hori bere liburuari ez ziongehitu izan ; argi dena da dokumentuaren bukaeran den Causi-bidean, argita-ratu ziren sei liburuak direla bakarrik' aipatzen. Zazpigarrenaz hitzik ere ez.

Hona Causi –bidea –n agertzen diren zatiak :

"Tabla edo fableen causi-bidea.

Lehen liburuco.Bigarren liburucoHirur-garren liburucoLaur-garren liburucoBortz -garren liburucoSei-garren liburuco

Errata edo huxac imprimatcean itçuriac."

Ikus in Ms Celtique -Basque 163.

35

A. ARKOTXA

I.2. Goyhetche, Florian-en itzultzaile :

Goyhetchek Florianen alegiez egin itzulpenaren berri bazuen Lafittek :

il a laissé en outre une traduction manquante en vers de Florian,et de nombreux cantiques : on admire l'étendue de son vocabulaire etsa connaissance des « verbes forts. (Lafitte: 1941, 49-50)

Bertzalde, hogeita zazpi urte lehenago,1914an Saint -Etienne-ko infante-rira destinatua izan zen Lacombe kaporalak ere itzulpen horien berri bazuen,Lafontaine-ren eskuizkribuaren berri zuen bezala. Martin Landeretxeri igor-tzen dion gutunak frogatzen duenez, ikusten da Pariseko liburutegi naziona-leko eskuizkribua irakurria zuela :

St Étienne le 26 Xème /14(Loire)Monsieur l'abbé et très honoré ami,[...] Quant aux fables de la Fontaine traduites par Goyhetche est-

ce le ms. auto. de l'auteur ?Ce serait intéressant à vérifier, quoique l'ouvrage ait été impri-

mé ? S'agit-il au contraire d'autres fables que celles-là ? Je me souviensd'avoir parcouru á la Bibliothèque Nationale un ms de fables deFlorian inédites 5, traduites par le même Goyhetche.

Lettre de LacombeCaporal au 102' régimentTerritor. D'inf(ante)rie13e CieSt Étienne.6

- Lacombe funtsean den kopia :

Azkue Liburutegiko Lacombe funtsean den kahier baten arabera,Lacombe berak Florianen alegia andana bat kopiatu zukeela Parisen pentsadezakegu. Kahierrak "Florian" titulua du soilik azalean, bertze xehetasunikgabe. Ondoko aipamen hau agertzen delarik:

Fables de florian traduites en langue basque par M. l'abbéGoyhetche. Copie terminée le 10 juillet 1890

« inédites » bi aldiz azpimarratua.Ikus Azkue liburutegian diren «Martin Landeretxeri gutunak 1911-1919» (Lacombe 507).

Eskertzen dut Fermin Arkotxa dokumentu hauen berri eman didalakotz

36

FLORIANEN FABLEAC GO YHETCHE APHECAC FRANXESETIC ESCOARARA PHERXUTAN ...

Goyhetchek itzuli hamahiru Florianen alegia agertzen dira gorago aipatukahierrean.

Zerrendan diren lehendabiziko bederatzi alegiak Laugarren Liburutikhartuak dira7.

Hamargarrena8 Bigarrenen Liburu-tik, eta ondoko hiruak BortzgarrenLiburu-tik9.

Fable 5 : Untza eta UsoaFable 6 : Bipera eta ChintchibareariFable 7 : Pacha eta DerbichaFable 8 : Castillaco LaborariaFable 9 : Torrota eta RochinoletaFable 10 : Dirucoia eta bere SemeaFable 11 : Cortesanoa eta Proteo yaincoaFable 12 : Chimino emea, Chiminoa eta eltchaurraFable 13 : Lapiña eta ChartchetaFable 15: Lehoinaren educacioneaFable 20 : Autorea eta saguacFable 21 : Arranoa eta UntzaFable 22 : Arrain hegalduna

I.3. Florian idazlea

Jean-Pierre Claris de Florian 1755ean Florian izeneko gazteluan sortuzen, Basses-Cévennes-etan. Urte bat zuelarik ama galdu zuen (Florian: 1824IV. 14). Florian-ek literatura espainolarendako zuen atxikimendua amarenjatorri espainoletik heldu ornen zitzaion. Espainol idazleek haren baitan ukanzuten eraginaren artean Yriarte alegia egilearena azpimarratu behar litzateke-elarik bereziki.

Voltaire -k ere inportantzia handia ukan zuen Florian-en baitan.Gogoratu behar da Florianek 1765ean Voltaire-ren ezagutzeko eta haren kon-painian Ferney-n hiru hilabetez bizitzeko okasioa ukan zuela'° haren osaba

' Erran nahi da : Fable 5-etik Fable 13-a arte.Erran nahi da Fable 15- a.

° Erran nahi da Fable 20a, Fable 21a eta Fable 22a.° Voltaire-k Florianet diminutiboarekin deitzen zuen. Ikus Sainte-Beuve-k 1850ean ziona :

Voltaire fut enchanté de sa gentillesse, de ses grands yeux spirituels, de ses réparties vives,de sa gaieté naturelle, et ce grand donneur de sobriquet le baptisa du premier jourFlorianet, nom qui était tout un horoscope. (in Florian: 1874, IV.)

37

A. ARKOTXA

zaharrena Voltaire-ren iloba batekin ezkondua zelakotz. Ezagutza horrekinportantzia handia izanen zuen Florian idazlearen baitan, haren ikuspegi filo-sofikoetan eta behar bada alegientzat zuen zaletasunean ere (Sainte Beuve1874). Mémoires d'un jeune espagnol-en" ikusten dugu Voltaire-k diola lehenaldikotz Floriani alegien inportantzia erakusten; ondoko zati honetan, Lopede Véga-ren gibelean Voltaire dagoela, dona Nisaren gibelean Madame Denis,eta Ferney, Fernixo dela kontura gaitezke :

Ce fut au mois de juillet 1765 que j'arrivai chez le premier hommede l'Europe. J'y trouvai cet oncle et cette tante que je vous ai déjâdépeints ; ils me comblèrent de caresses, et me présent`rrent á Lope deVéga et à dona Nisa, sœur de ma tante, et nièce, comme elle de cegrand génie. (...) Je n'avais que dix ans ; je savais bien que Lope deVéga était supérieur par son génie au reste des hommes, mais j'étais peuen état de sentir cette supériorité ; le respect que j'avais pour lui étaitmêlé de beaucoup de crainte ; quinze jours suffirent pour la dissiper.Lope de Véga me fit tant de caresses, que bientôt il devint celui de samaison que j'aimais le mieux. Souvent il me faisait placer auprès de lui

à table ; et tandis que beaucoup de personnages, qui se croyaient impor-tants 12, et qui venaient souper chez Lope de Véga pour soutenir cetteimportance, le regardaient et l'écoutaient, Lope se plaisait à causer avecun enfant. La première question qu'il me fit fut si je savais beaucoupde choses. Oui, monsieur, lui dis-je, je sais l'Iliade et le blason. Lope semit à rire et me raconta la fable du marchand, du pâtre et du fils duroi : cette fable et la manière charmante dont elle fut racontée me per-suadèrent que le blason n'était pas la plus utile des sciences, et je réso-lus d'apprendre autre chose. (Florian : 1824 IV, 27-29)

Ferney-ra guti gora behera 1772an bertze bidaia bat egin zuela badakigu,hamazazpi urte zituelarik.

1768an, Penthièvre-ko dukearen" zerbitzuko sartua zen page bezala.Harek, bizi guzian atxikiko zuen Polichinello izengoitia ematen ziola

Il me donna le surnom de Polichinello, que j'ai toujours portédepuis : Polichinello ne quittait guère son maitre, et devint un de sesfavoris (...) ; j'amusais le prince, (...) j'avais quatorze ans ; j'étais plusinstruit que l'on est ordinairement á cet áge : l'infant était bon et avait

" Autobiografia zomorrotu horretan Florian-ek bere bizia hemezortzi urteak arte konda-tzen du.'2 Testu originalean garaiko ortografian « importans »." Florian -en oroitzetan, « l'infant don Juan ».

38

FLORIANEN FABLEAC GO YHETCHE APHEGAC FRANXESETIC ESCOARARA PHERXUTA

l'esprit ; ces deux qualités m'assuraient son indulgence et la conti-nuation de ses bontés. (Florian : 1824 IV, 65-66)

1771an, hamasei urterekin Florian-ek lehen aldikotz uniformea janztendu artilleriako etsamina erreusitu ondoan :

... je quittai l'habit de page pour prendre l'uniforme. Je ne peuxpas vous rendre le plaisir que me fit mon habit bleu : je me regardaisdans tous les miroirs, j'étais occupé de savoir si j'avais bien l'air d'unofficier ; ma cocarde et ma dragonne faisaient le bonheur de ma vie.J'entre dans une nouvelle carrière ; je quitte l'enfance et l'esclavage :j'ai seize ans, un uniforme et ma liberté. (Florian : 1824 IV, 75-76)

Bere oroitzen azken orrialdetan kondatzen du nola 1773an Penthièvre-kodukeak (don Juan-ek) lortzen dion azkenean eskatu ziona : bere kabaleriakoerregimentuan sous-lieutenant postu bat. Florian-en autobiografia gertaerahorrekin bururatzen da, Bapaume-ko corps royal d'artillerie-ko eskolan sartuaitzin. Kabaleriako konpainia baten buruzagitza eman zioten Maubeuge-n,Penthiévre-ren konpainian.

XIX. mendearen erdian hona nola Sainte-Beuve-k jujatzen duenPenthiévre-ko dukeak Florian-en baitan ukan zuen eragina :

Le duc de Penthièvre, fils du comte de Toulouse et neveu du ducdu Maine, était le dernier héritier des bâtards légitimés, fils de LouisXIV ; (...) 11 eut une grande influence sur la destinée de Florian ; ilarrêta à temps en lui ce que la seule influence de Voltaire et celle detout le siècle auraient pu y produire d'un peu libertin... (Florian : 1874,VI)

Sainte-Beuve-ren iritzia kasu eginez hartzekoa da Florianek ez baitzuenVoltaire-ren ondoan esperimentatu izan zuen bizi librea nehoiz ahantzi(Florian 1823 I, 61). Funtsean, Mémoires d'un jeune Espagnol –en diren lerro-ek eta alegiek ongi erakusten dute Florian Argi Garaietakoa seme dela.

Sainte-Beuve-k dio 1779ko inguruetan zela Florian militar gaztea sartuletretan. Nahiz kargua hastapenean errefusatu zuen, Gentilhomme lekuarenonartzeak eragin handia ukan zuen Florian-en hastapen literarioan. Berriz erePenthièvre-ko dukea hor aurkitzen dugularik :

II fut convenu que ce dernier aurait une réforme ; que sans qu'ilfût obligé de rejoindre, son service compterait toujours ; ce qui lui lais-serait l'entiére liberté de rester à son nouveau poste.

Il se fixa donc à Paris, et cette vie sédentaire, qu'il avait tantredoutée, ne contribua pas peu à le lancer dans la carrère des lettres.

39

A. ARKOTXA

Ce fut alors en effet que, pour tromper l'ennui qui le saisissaitquelquefois, et dont il disait lui-même qu'il était fort susceptible, ilessaya d'écrire. (Jauffret / Florian 1823 : I, 24-25)

Genero gehienak ukitu zituen, ordea bere antzerkiekin ukan zuen arrakas-ta baino gehiagokoa izan zen 1792an inprimarazi zituen alegiei esker lortu zuena.Batzuk 1788tik geroztik ezagutuak ziren. Berehala fama handia kausitu zuen :

Ce recueil, le plus parfait qui ait paru depuis La Fontaine, est detous les ouvrages de Florian, celui que la postérité admirera le plus.(Florian / Jauffret 1823 : I, 32)

XIX. mendean Florian-en alegiez eginen diren edizioen ugaritasuna famahorren lekuko izanen da.

1788an Frantses Akademian izendatu zuten. 1789ko Frantses Iraultzarenhastapenetik Sceaux-n erretiratua bizi izan zen. Noble izanez, Parisetik bede-ren hamar lekoetan bizi behar zuen, hala baitzion dekreto batek. Sceaux-n gel-ditzeko faborea eskatu zuen, bainan 1793ko irailean arrestatu zuten :

Pour qu'il pût rester á Sceaux, il fallait que le comité de salutpublic le mit en réquisition. C'est cette faveur que sollicita Florian, etqui fut la cause de sa perte. (Florian / Jauffret 1823 : I, 44)

Presondegitik idatzi zuen gutunean lerro hauek bereziko nituzkeFlorian-en filosofia idazle bezala eta bereziki apologo bezala salatzen baitute :

De quoi peut-être coupable l'homme qui pensa étre mis á laBastille pour les premiers vers qu'il fit dans le Serf du Mont Jura ; quiécrivait, avant la révolution, le onzième livre de Numa, et qui, depuisla révolution, libre, orphelin, sans autre fortune que son talent, qu'ilpouvait porter partout, n'a pas quitté un moment sa patrie, a com-mandé trois ans une garde nationale, a donné plusieurs ouvrages ; et,dans son recueil de fables, a imprimé celle des Singes et du Léopard ?

Un fabuliste, un berger, le chantre de Galatée et d'Estelle peut-ilcommettre des crimes ? peut-il seulement en concevoir?14

Presondegitik atera eta laster hil zen 1794ko irailean, Sceaux-n.

Florian-ek presondegitik 1793an idatzi zuen gutuna osorik hau izan zen :

Citoyen représentant, tu chéris, tu cultives les lettres, mais tu chéris davantage la patrie etla liberté; mais tu exiges que les arts, dont tu fus 1'ami des l'enfance, soient utiles à la causedu peuple pour laquelle tu voudrais mourir : c'est à ce seul titre que je t'écris.Méditant, depuis long-temps, de refaire l'histoire ancienne pour l'éducation nationale, j'enai instruit, par un mémoire, le comité de salut public. J'ai pris soin de parler de moi dans

40

FLORIANE,ti' FABLEAC GOYHETCH£ APHECAC FRANXESETIC ESCOARARA PHERXUTA

CB 162 ESKUIZKRIBUA

Denetara 259 orrialde zenbakiturik dituen dokumentu lodi bat da CB162eskuizkribua. Kontutan hartuz anitzetan bi orrialdeetarik direla ezarriak zen-bakiak, 533 orrialde inguru dituen dokumentua dugu egiazki.

CB162 eskuizkribua bi ataletan bana dezakegu:– Florianen Fableac Goyhetche apheçac franxesetic escoarara pherxutan

itçuliac.

un moment où l'homme timide, qui aurait eu le moindre reproche à se faire, ne se seraitoccupé que de se faire oublier. Tranquille sur cette démarche, je travaillais dans la solitu-de, et j'avais achevé déjà plusieurs morceaux sur l'Egypte, quand tout à coup un ordre ducomité de salut public m'a fait mettre en arrestation dans la maison de Port-Libre : j'y suisdepuis vingt-deux jours, sans compter les longues nuits qui ne diffèrent des jours que parle manque de lumière, sans livres, presque sans papier, au milieu de six cents personnes,appelant en vain pour me secourir l'imagination que j'avais autrefois, et ne trouvant à saplace que la douleur et l'abattement.J'ai pourtant voulu travailler. J'ai conçu le plan d'un ouvrage que je crois utile à la mora-le publique. J'ai chanté dans ma prison le héros de la liberté. Je t'envoie mon premierlivre : je te demande de le juger.Si tu ne penses pas que le poème puisse fortifier dans l'âme des jeunes Français et l'amourde la république et le respect des mœurs simples, ne me réponds point... Laisse-moi mou-rir ici : 1'altération de ma santé m'en fait concevoir l'espérance.Si ton civisme et ton goût, dépouillés de tout intérêt pour moi, te persuadent qu'il est bonque mon ouvrage soit fini, parles-en á tes collègues, membres du comité de salut public.De quoi peut-être coupable l'homme qui pensa être mis à la Bastille pour les premiers versqu'il fit dans le Serf du Mont Jura ; qui écrivait, avant la révolution, le onzième livre deNuma, et qui, depuis la révolution, libre, orphelin, sans autre fortune que son talent, qu'ilpouvait porter partout, n'a pas quitté un moment sa patrie, a commandé trois ans unegarde nationale, a donné plusieurs ouvrages; et, dans son recueil de fables, a imprimé celledes Singes et du Léopard ?Un fabuliste, un berger, le chantre de Galatée et d'Estelle peut-il commettre des crimes ?peut-il seulement en concevoir ? La lyre de Phédre, le chalumeau de Gessner, trop sourds,trop faibles sans doute au milieu des trompettes guerrières, peuvent-ils jamais nuire oudéplaire à ceux qui veulent établir la liberté sur la base de la morale ? La fauvette quichantait auprès des marais de Lerne, lorsqu'Hercule combattait l'hydre, n'excita point lacolère du héros libérateur. Peut-être même, après la victoire, l'écouta-t-il avec bienveil-llance.C'est à ce peu de mots que je réduis, que je réduirai ma défense. Si l'on me croit coupable,qu'on me juge ; mais si je suis innocent, que l'on me rende à mes ouvrages, à mes ouvriersd'imprimerie, que j'ai fait vivre depuis quinze ans, et que ma détention empêche de pour-suivre une très-grande entreprise : que l'on me rende à ma vie pure, et au désir d'être utile

à mon pays.(Florian1823 : I, 43-47).

41

A. ARKOTXA

Ondotik : Liburu Lehena / Fable – la / Eguia eta aleguia edo fablea.Florianen alegien itzulpenak hemen frantsesezko bertsio originalean den

ordenu berean aurki ditzakegu, lehen liburutik bortzgarrenarenaino, 125.orrialdean bururatuz. Inprimategiko prest zegokeen bertsioa dukegu hor.Dirudienez, Goyhetchek ez zituen ez Florianen hitzaurrea ez epilogoa itzuli,ez baitira agertzen.

– Bertze atal bat, 126. orrialdean hasten dena leku eta data batekin:Urrugne le 28 avril 1851.Monsieur ( ?)vous aviez bien raison, ( ?)

eta azpian, izkirio tipiagoz, Florianen Eguia eta aleguia edo Fablea deritzanlehen alegiaren bertze kopia bat. Ondotik eta CB 162 eskuizkribua bukatuarte, Florian-en eta La Fontaine-ren alegien kopiak aurki ditzakegu, ordenalogikorik gabe.

Sobera xehetasunetan sartu gabe, erran behar da CB 163an den LaFontainaren itzulpenaren eskuizkribua, eta CB 162an 125. orrialderaino denFlorianena, izkirio garbiago eta handiagoz presentatuak direla. Inprimategiraeramateko prest zirelakotz behar bada.

1851 datarekin hasten den CB 162-ren bigarren kopia zirriborro bezalaerabilia ote zen ? Badateke, ikusiz bereziki batzuetan orri berean La Fontaineeta Florian-en alegiak elkarren ondotik agertzen direla. Halere, momentuz,azterketa sakonago bat egin aitzin, hobe da prudentzia atxiki.15

1851eko datari esker La Fontaine eta Florian-en eskuizkribuzko bertsio-ak garai berekoak diratezkeela ikus dezakegu.

" Hona Florian-en lehendabiziko liburuko 5 lehen alegien bi bertsioak konparatuz ikustenahal diren ezberdintasunak :– izkirioa ez da lehen bertsiokoa bezein kasu egina ;– bazterrean gehituak diren hitz edo neurtitzak 1. bertsioan sartuak dira batzuetan (ikus

Biaya);– 1. bertsioan 2. ean diren zenbait hitz edo neurtitz barratuak dira ;– 2. bertsio honetan zenbait hitzek notak badituzte (ikus Bi Persanoac) eta 1.ean gabe dita

agertzen ;– bigarren bertsio honetan Florian -en alegiei dagokienez, ikusten da, adibidez: Fin du Livre

Second. Livre Troisième, frantsesez idatzia;– bi bertsioen notak konparatzen direlarik, barianteak badira batzuetan.

42

FLORIANEN FABLEA C GO YH£TCHE APHECAC FRANXESETIC ESCOARARA PHERXUTAN...

II.1. Florianen Fableac Goyhetche apheçac franxesetic escoarara pherxu-tan itçuliac.

Data finkatua dugunez, inportantea zen jakitea guti gora behera zer edi-zioetaz baliatu zen Goyhetche itzulpenen egiteko. Azterketa horren egitekoFlorian-en alegien hiru bertsio erabili ditut, bi 1851 baino lehenagokoakGoyhetchek erabil zitzakeenak, eta bertze bat Goyhetche hil eta gerokoabaina, berredizioa denez, aitzineko edizio batean irakur zezakeena :

• Œvres Complettesde M. de Florian. Nouvelle Edition ; Augmentée dela Vie de l'Auteur, de Guillaume Telle, et autres ouvrages inédits, etornée de figures, dessinées et gravées par les meilleurs Artistes de Paris,Tome septième. Fables et Pièces diverses. Chez Fr. Dufart, Imprimerie-Librairie. 1803. (hemendik aitzina: F.1803)

• Œvresde Florian, de l'Académie Française, etc. Nouvelle Edition,ornée d'un portrait et de vingt-quatre gravures. Tome sixième. Fables,contes en vers, poésies diverses. A Paris, chez P. C. Briand, éditeur, ruedes Fossés-s.-Germain-des-Prés, n° 21, de l'Imprimerie de Rignoux.1824. (hemendik aitzina : F.1824)

• Fables de Florian, suivies de son Théatre, précédées d'un Jugement parla Harpe Et d'observations littéraires par M. de Sainte-Beuve De1'Académie française. Vignettes par Grandville. Paris. Garnier Frères,Libraires-Editeurs, rue des Saints-Pères, 6, et Palais Royal, 215, 1874.(hemendik aitzina : F. 1874)

Aipatu hiru edizioek ezberdintasunak badituzte :F.1803ak 101 alegia ditu;F.1874ak, 109 alegia;F.1824ak 110 alegia.

Goyhetche-ren eskuiskribua F. 1824arekin konformitate osoan da alegienkopuruari dagokionez. Euskarazko bertsioan alegiak bortz liburutan bana-tuak dira F.1824an bezala, liburu bakoitzak 22 alegia dituela. Denetara beraz,110 alegia.

F.1824arekin diren ezberdintasunak paratestuetan dira : Goyhetcherenbertsioan Florianen aitzin solasaren itzulpenik ez baita eta ez ere epilogorik,azken alegiaren ondotik.

43

A. ARKOTXA

BIBLIOGRAFIA

BESCHERELLE (Ainé), BESCHERELLE (Jeune), LITAIS DE GAUX 1856.Grammaire Nationale. Garnier Frères, París.

FLORIAN, J.-P. C. (de). 1803. Œ vres complettes de M. de Florian.Nouvelle édition, Augmentée de la Vie de l'Auteur, de Guillaume Tell, etatares ouvrages inédits, et ornée de figures, dessinées et gravées par les mei-lleurs Artistes de Paris. Tome septième : Fables et Pièces diverses. Fr. Dufart,Imprimeur-Libraire. Paris.

— 1823. Œuvresde Florian, de l'Académie Française etc. Nouvelle édi-tion, ornée d'un portrait et de vingt-quatre gravures. Tome Premier. Vie etéloge de Florian. Galatée. Estelle. P. C. Briand Editeur, Paris.

— 1824. Œuvresde Florian, de l'Académie Française etc. Nouvelle édi-tion. Tome Quatrième : Jeunesse de Florian. Guillaume Tell.- Eliézer.Mélanges de Littérature et de Poésies ; Tome Sixième : Fables, contes en vers,poésies diverses ; [Tome Treizième] : Œ uvres diverses. Correspondance.P. C.Briand Editeur, Paris.

—1874. Fables de Florian, suivies de son Théatre, précédées d'unJugement par la Harpe Et d'observations littéraires par M. Sainte-Beuve de1'Académie française. Vignettes par Grandville. Garnier Frères, Paris.

GOULEMOT, J.-M., MASSEAU, D., TATIN - GOURIER, J.-J. 1996. Vocabulairede la littérature du XVI I. siècle. Minerve, Paris.

GOYHETCHE, L. 1852. Fableac edo Aleguiac Lafontenetaric berechiz har-tuac, eta Goyhetche Apheçac franxesetic escoarara berxutan Forec etaLasserrec Inprimatuac, Bayonan.

LA FONTAINE, J. (de) 1881. Fables de La Fontaine avec des notes littérai-res et grammaticales. Une vie de l'auteur et une notice sur la fable et les prin-cipaux fabuliste par M. Ch. Aubertin, Belin Frères, Paris.

LAFITTE, P. 1941. Le Basque et la littérature d'expression basque enLabourd, Basse-Navarre et Soule. Conférence donnée au Musée Basque deBayonne le 3 avril 1941. Collection Aintzina, Bayonne.

MICHELENA, L. 1988. Historia de la Literatura Vasca. Erein, Donostia.

ORPUSTAN, J.-B. 1996. Précis d'Histoire Littéraire Basque 1545-1950.Cinq siècles de littérature en euskara. Editions Izpegi, St-Etienne-de-Baïgorry.

44

FLORIANEN FABLEAC: GO YHETCHE APIIEG'AC FRANXE.SF.TIC E.SCOARARA PIIERXUTAN...

—1996. « La fable dans la littérature basque ». Conférence donnée le 14octobre 1995 à la Faculté Pluridisciplinaire de Bayonne. Lapurdum I,Bayonne.

URKIZU, P. 2000. Historia de la Literatura Vasca. Lan kolektiboa,U.N.E.D., Madrid.

VERSAILLE A. Jean de La Fontaine. Œuvres, Sources et Postérité d'Esopeà l'Oulipo. Préface de M. Fumarolli, de l'Académie française. EditionsComplexes, Paris.

VILLASANTE, L. 1961. Historia de la Literatura Vasca. Editorial Sendo,Bilbao.

VINSON, J. 1891. Essai d'une Bibliographie de la Langue Basque. T. I,1983ko berredizioan, CAV, Bilbao.

—1898. Essai d'une Bibliographie de la Langue Basque. T.II, 1983koberredizioan, C.A.V., Bilbao.

Eskuizkribuak :

GOYHETCHE, L. (datarik gabe). Florianen Fableac Goyhetche Apheçacfranxesetic escoara pherxutan Ms Celtique-Basque 162, Bibliothèquenationale de France, Département des Manuscrits (Richelieu), Paris.

GOYHETCHE, L. (dataric gabe). Fables de Lafontaine en labourdin parl'abbé Goyhetche. Ms. Celtique-Basque 163, Bibliothèque nationale deFrance, Département des Manuscrits (Richelieu), Paris.

45

FLORIANEN FABLEAC GO YHETCHE APHEGAC FRANXESETIC ESCOARARA PHERXUTA

I

-BNF – CB162-

GOYHETCHEK EUSKARATU ZITUEN BEDERATZI FLORIA-NEN ALEGIEN TRANSKRIPZIOA JATORRIZKO FRANTSESEZKOBERTSIOAREKIN

OHARRA :

1. Transkripzio kodea :

( ) irakurtze dudazkoa( ? ) ezin irakurria

[ ] barratua.[ ?] barratua eta ezin irakurria

< > gehitua.< ? > gehitua eta ezin irakurria

[1] CB162 eskuiskribuan den orriaren zenbakia

I. 1 Liburu leheneko alegia lehena

2. Testuen transkripzioa :

– Euskarazko bertsioan testua den bezala agertzen da. Aldakuntza baka-rra neurtitzen hastapeneko letren majuskuletan datza. Goyhetchek anitzetan,baina ez beti, neurtitzen hastapenak majuskulekin hasarazten ditu. Hementranskribatuak diren Goyhetchek itzuli alegien neurtitzen hastapenen guziakmajuskulekin agertuko dira.

– Frantsesezko Florianen alegietan –ant edo –ent ekin bukatzen dirensustantiboak pluralean –ans edo –ens idatziak direlarik, -ants edo –ents ezar-tzen da (adibidez, diamants, ez diamans). Gaurko frantsesezko ortografiarenarabera.

Pundu horri buruz, erran behar da bederen XIX. mendearen erdiraino(Bescherelle aîné, Grammaire Nationale, 1856), -ant edo –ent ekin bukatzenziren silaba bat baino gehiagoko sustantiboak bi modutan idatz zitezkeela,adibidez: importants edo importans.

47

.4. ARKOT.XA

Eguia eta aleguia edo Fablea [1.1][I]

Bere putçutic" EguiaEgun batez ilki cen bilhuz-gorria.

Bere charma naturalacDeseguin ciotçan aphur bat demborac.

Çuten orduco ikhustenGazte eta çaharrac ihesi çohacen.

Baçagoen tristea hanHotzac hila ikharetan,Ezbaitçakien nora gan.Aguertcen çaio FableaEta hurbiltcen lelea,Berreguindua aberaxki:

Dakharla pluma eta diamanta-harri ;Falxoac bai guehienac;Baina haguitz distiantac.Hola ! egun on, baderro :

Gaur çu hemen aurki eznuen usteco.[1 bis]Erradalu othoi : hor cer hari çare ?Bidegain bakharric hola certan laude ?Eguiac baderro : eztutu ikhusten

Nola nagon hotzac hiltcen ?Bideante orori eske nagokote

Hetaric nahiz atherbe :Baina guciac gor dire.Guciac icitcen ditut.Helaz ! çoriz ikhusten dutBilhatua ez naicelaMereci nuken beçala.

Çahartceac pontu onic ez duela.Bizkitartean çu,fableac baderro :Ni baino nere ustez, çare gazteago :Eta baderraket, urgüiluric gabe,[oro]<orotan> causitcen dut nic beguitarte.Alabainan ere, Madama Eguia,Certaco hola aguer arras bilhuzia ?

Ezta hori artech hambat.Ori, eguigun tratu bat ;Intres bera dugu berdin :Nere capa-pera çatho :Elkharrekin goazen guero.Ni çuhurrec, çure-gaticNaute bedere yasanen :

La Fable et la Vérité [I.1]La Vérité toute nueSortit un jour de on puits.

Ses attraits par le temps étaient un peudétruits;Jeune et vieux fuyaient à sa vue.

La pauvre Vérité restait là morfondue,Sans trouver un asile où pouvoir habiter.

A ses yeux vient se présenterLa Fable richement vêtue,Portant plumes et diamants,La plupart faux, mais très brillants.Eh ! vous voilà ! bon jour, dit-elle :

Que faites-vous ici seule sur un chemin ?Aux passants je demande en vainDe me donner une retraite,

Je leur fais peur à tous. Hélas ! je le vois bien,vieille femme n'obtient plus rien.Vous étes pourtant ma cadette,Dit la Fable, et, sans vanité,Partout je suis fort bien reçue.Mais aussi, dame Vérité,Pourquoi vous montrer toute nue ?

Cela n'est pas adroit. Tenez, arrangeons-nous ;Qu'un méme intérêt nous rassemble :

Venez sous mon manteau, nous marcheronsensemble.Chez le sage, à cause de vous,A cause de moi, chez les fousVous ne serez point maltraitée.

Servant par ce moyen chacun selon son goût,Grâce à votre raison et grâce à ma folie,

Vous verrez, ma sœur, que partoutNous passerons de compagnie.

Filosofo paganoec ikhusiric yende artean etcela gueçur, trampa, bengantça eta bicioric bai-cen : exituric guiça-naturaleçaz, asmatu çuten eguia goan cela putçu baten plan gordetcera!(Goyhetche-ren oharra).

48

FLORIANEN FABLEAC GOYHETCIIIi APHF.4'AC FRANXE.SETIC ESCOARARA PHERXUTA

Eta erhoec nerc-gaticEz çaituzte laidaturen.

[He]Emanez berctic hola bacotchari,Esker çure centçuari.Eta ene erho-aircari

[2]Ikhusiko duçu [ongui]<oroz> onhexiac,Garela ibillico, aizpa, bcthi biac.

ÔFloriano simplea !Nondic daucaçu FableaDela adinez çaharragoEguia garbia baino ?Ecen hau dela bethiticHura aldiz haguitz guerosticCentoac berac baderra.Cer ! ez dakiçu gueçurraDela cguiaren ukhoa.

Fablea ere [dela] harcn dela escarnioa ?Ukhatua lehenagoDela ukhoa bera baino ?Ezlaitela ezcarnioricEz-balitz ya bisaiaric ?[Ezçaitçu eder] Eguia ez çaitçu eder[Dadin aguer] bilhuzia dadin aguer :Balakhar guirguileria,Ezlaite aboro eguia.Nahi cinduke bat-ledinFable eta gueçurrarekin !Nahico cinduen behin

Çure ama <andrea> ikhusiBesoz-beso paseanNesca publico batekin ?

49

A. ARKOTXA

Califa ! [I.8][9bis]Califa Almamunec Bagdad deithatcen cenhirianYauregui bat eguin çuen, ceinac mundugucian,Ederrez eta aberaxez, berdinic ezbaimen :Salomonen ospatua bera ere ichitcen çuen.

Ehun pillare lerdenecMarmota fiñenezcoec

çaucaten airoski haren galeria ;Urrez, yaspez eta açulez<Sabantki aldizcatuez,>

Distiant çagoen hango atheria ;Hango apartimenduac,Esculturaz edertuac,Alcifrez lambriçatuac,Ciren [nat] tresor naturalezEta guiça escuen obrezNasaiki berreguinduac..

Lili, Diamanta, berdura, usain-goço,Myrte-urrinoneco, eta guiça-escuzco

Eguintçaric perfetenac ;Ithurri espres eguinac

Ceinen urec chuchen goiti saltaturic,Eta herresaca guibelat yauxiric

[Baitça]<çara>bilzaten bere olac,Urre-harriz distiatcençuten ohe eder batçuenIngurutan nekhatuac.

[10]Palacio supher harenBada hurbilean bacenAitcin-aitcinean chuchen,Etche chume higatu batLurren çohana erortcerat ;

çeina ehaille pobre batenEgoitça humilla baitcen.Han bere nekhe handiticçathozcon sari chumetic,çor eta anxiaric gabe,Ahantzia, baina libre,Guiçac bicia çaramanGochoki bakhe onean ;

çuenaz satifatua.Ez yelos, ez yelostua.Etche tcharrac, da erranaCiola chuchen-chuchena

Palacioari mascatcen aitcina.Ministroac, gaintasunez

Casu eguin gabe deusez,Berehalache nahi duEtchettoa lurreratu

Le Calife [1.8)Autrefois dans Bagdad le calife AlmamonFit bâtir un palais plus beau, plus magnifique,Que ne fut jamais celui de Salomon.Cent colonnes d'albâtre en formaient le porti-

que;L'or, le jaspe, l'azur, décoraient le parvis ;Dans les appartements embellis de sculpture,Sous des lambris de cédre, on voyait réunisEt les trésors du luxe et ceux de la nature,Les fleurs, les diamants, les parfums, la verdu-

re,Les myrtes odorants, les chefs-d'œuvres de

l'art,Et les fontaines jaillissantesRoulant leurs ondes bondissantesA côté des lits de brocard.

Près de ce beau palais, juste devant l'entrée,Une étroite chaumière, antique et délabrée,D'un pauvre tisserand était l'humble réduit.

Là, content du petit produitD'un grand travail, sans dette et sans soucis

pénibles,Le bon vieillard, libre, oublié,Coulait des jours doux et paisibles,Point envieux, point envié.J ái déjà dit que sa retraiteMasquait le devant du palais.

Le visir veut d'abord, sans forme de procés,Qu'on abatte la maisonnette ;

Mais le calife veut d'abord qu'on 1'achète.Il fallut obéir : on va chez l'ouvrier,On lui porte de l'or. Non, gardez votre somme,

Répond doucement le pauvre homme ;Je n'ai besoin de rien avec mon atelier :Et, quant á ma maison, je ne puis m'en défai-

re ;C'est là que je suis né, c'est là qu'est mort mon

père ;Je prétends y mourir aussi.

Le calife, s'il veut, peut me chasser d'ici ;11 peut détruire ma chaumière :Mais, s'il le fait, il me yerra

Venir chaque matin, sur la dernière pierreM'asseoir et pleurer ma misère :

Je connais Amamon, son cœur en gémira.Cet insolent discours excita la colèreDu visir, qui voulait punir ce téméraire,Et sur-le champ raser sa chétive maison.

Mais le calife lui dit : Non,

50

FLORIANEN FABLEAC GOYHETCHE APHEVAC FRANXESETIC ESCOARARA PHERXUTA

J'ordonne qu'à mes frais elle soit réparée;Ma gloire tient à sa durée :

Je veux que nos neveux, en la considérant,Y trouvent de mon règne un moment auguste :En voyant le palais, ils diront : II fut grand ;En voyant la chaumière, ils diront : Il fut juste.

Califac aitcitic, behinManatcen du eros dadin ;Behar içan cen hala eguin.

Çaharrari badohazco,Escaintcen ausarki diru ere çaio.Ez hori, diotga, guiçonac eztiki,

Atchic açue urre hori.Bici naiz nere lanetic ;

[10 bis]Deusen beharric ez dut nic :Nere etchiaz kestioneHuntaz ez naiteke gabe ;Hau nere sor-lekhua da,hemen hil çait ere aita,hemen hil nahi naiz ere :Califac segurki aiseHemendic khasa naçake ;

Urra-araz ere badeçake egoitça :Baina eguiten badu, harrec yakin beça

Beharco nauela ikhusiGoiz guciez seguituki

Azken harriaren ethortcen gaineraHan nere ondicoa nigarreztatcera.

Almamun badakit nor den ;Haren bihotz onac içanen du auhen.Discurxa ausart hunec Ministro YaunariColeraren sua cion phitz-arazi :Bertan nahi çuen ausarta punitu,

[Eta etchea lurreratu]<Eta etchola lurreratu>baina Califac baderro :etche hori chutic bego ;Nahi dut ere contrara

Nere gostuz arras dadin errepara :Horrec diraueinoDuket ospeguero.

Gure illobasoec, nahi dut demboranHori conxideratcean,

Hor deçaten causi nere erreinuarenBethiere orhoitçapenNeretçat glorioso bat.

[11]Hau nic segura daducat :Palacioaren bistan,Erranen dute lehian

Handi cen içatu :Etcholari behatceanErranen dute (cuehean),

Içatu cen yustu.

51

A. ARKOTXA

Bi gathuac [1.9][34]

Rodilart ospatuaren ganic yauxiac chuchenBi gathu behin baciren ;

Eta biac berdin digne ethorki noble hortaz,Ezciren berdin arduraz.

Bat guicenez ya çagoen prest leher eguitera.Lehen-sorthua cen hura.

Bere belusaren pean cenean hura biltcenCalonye bat cidurien :Hain cen gordo, guri, frescoEta eder ikhusteraco.

[Gazteac larrua cuen choilki lothua tinkibizcarreco heçurrari]

<Bizcarreco heçurrari çuen choilki LarruaGazteac aldiz lothua.>

Halere goizetic -arrax, gure cadet arinkiTrostetic baratcen ezcen, bethi goiti-beheiti.

Sotho, chaiac, soillaruacBai-ta hegaztegui gorac(?) cituen usnatcen :

Bainan ez citçaion mahaina hobetcen.Egun batez beraz desesperatua,

Pacientcia galdua,Anaiari orduantcheMintçatcen çaio hulache :Eracux [dautac] <çadac> bada arren.Anai, cerc eguiten duen,Bethi alfer hagolaric

<Saguric dastatcen ere ez dukelaric,>Hain ongui hauten hi hazten ;Aldiz ni goseac utzten ?

Gauça duc clarena, çaharrenac derro :Bahabilla chocoz-choco ;Oraino [aski] arraro <aski>Sagu eihar bat [yateco] <duc yaki.>– Ezta nere eguinbidea ?– Hola bada hire oldea,

Acort, baçaitekec hori.Bainan aldiz banagoc niNausiaren aldaketanDudalaric lorietanNere dostatcen :[35]Bere mahainean norc ere sofritcen :Nihaurc hartcen diat pochin onetaric,Eta guero escatcen patta-gocho eguinico

Hi aldiz haicen simplea,Ez haiz bertce deusetacoBaicen bethi bethetceco

Les deux Chats (II. 91Deux chats qui descendaient du fameux

Rodilard,Et dignes tous les deux de leur noble origine,Différaient d'embonpoint. L'un était gras à

lard ;C'était l'aîné : sous son hermine,D'un chanoine avait la mine,

Tant il était dodu, potelé, frais et beau.Le cadet n'avait que la peanCollée à sa tranchante épine.

Cependant ce cadet, du matin jusqu'au soir,De la cave à la gouttièreTrottait, courait, il fallait voir !Sans en faire meilleure chère.Enfin, un jour, au désespoir,Il tint ce discours à son frère :Explique-moi par quel moyen,Passant ta vie à ne rien faire,

Moi travaillant toujours, on te nourrit si bien,Et moi si mal. La chose est claire,

Lui répondit l'aîné : tu cours tout le logisPour manger rarement quelque maigre sou-

ris...- N'est-ce pas mon devoir ? – D'accord, cela

peut-être :Mais moi, je reste auprès de mon maitre,

Je sais l'amuser par mes tours.Admis à ses repas, sans qu'il me réprimande,Je prends de bons morceaux, et puis je les

demandeEn faisant patte de velours ;Tandis que toi, pauvre imbécile,Tu ne sais rien que le servir.Va, le secret de réussir,C'est d'être adroit, non d'être utile.

52

FLORIANEN FABLIiAC GOYHETCHE APHECAC FRANXESETIC E.SCOARARA PHERXUTAN...

Tristeki eguinbidea.Hail! Nahi haiz ongui bici ?Ez languille, bainan abil içan hadi.

Azkeneco moral horiBadohacokete segur gathueri :

Bai -eta paganoeri,Bai -ta filosofoeri.Bainan ezta acorda-kidinEbanyelioarekin.Moral triste horrec eztuGuiristino eguiazcoricEz ere guiçon galanticNihoiz, ez nihon moldatu.

[Eta azkenean da, bethi abillena,]Bere eguinbidea eguiten duena."

° Bi azken neurtitzei dagokienez, ohar gaitezke Goyhetche -k, adibidez, bertze bertsionebatean azken bi neurtitzak kentzen dituela. Alegiaren erakaspenaren azken hitzak direlarik:Moral triste horrec eztu/Guiristino eguiazcoric/Ez ere guiçon galantic/Nihoiz, ez nihon mol-datu.

53

A. ARKOTXA

Oillanda gaztea eta Acheri çaharra [II.17][44 bis]Oillanda gazteiño guti ikhasi bat,Munduco berriric ezyakina hambat,

Cioalaric yauzica,Cocorotzca eta cabazca,

Aurkitu cen behin, ezdakit nola nicUrrundua bere ohacotic.Ohartu cen bada guero,Baina ya, ya beranduchco.

Itçultcen celaric beraz herresaca,Acheri çahar bat hor aguertcen gaica :Oillanda tristea latztua badago,Eta Yancoari gomendatcen çaio.Bainan Acheriac, hurbilduric betan,<Balacua ezpainetan>Baderro : ah ! Andreiñoa,Çure ikhara oraicoaEzta segurki ez estonitcecoa :Baina hemen falta nere anaiec dute,

Yendetçar batçu baitire[45]

Arrobatçaille infameac,Oro urkhatu beharrac,

Çoinec çoriz bere gura odolcoietanBaidituzte alde orotanEguiten obra tçarrenac :Ezdetçaket chanya helaz !Baina bederen ahalazHari naiz nere abisuezEta conxeillu [ch] çuhurrez,Oste basacurtecoaInocent eta flacoa

Heien colpetaric bethi goardatçera,Holacoa baita nere caractera :

Ez duket nic çorionicBertcei on eguinez baicic :Eta banindohanNi orai berean,

Çuen bici-tokirainoÇure aizpei errateco,Berri tchar bat egun hautanDabillala ingurutan :Ecic Acheri hulaco,Hain abil nola den gaitzto,[dela ethorri beharra] Ethortcecoa dela ornen[Gaur çuen] Atacatcera, gaur çuen ;nathor çuen contutcera.Laiñoac hitz hoietaraBaderama oilloteguira.

La jeune Poule et le vieux Renard [II. 171Une poulette jeune et sans expérience,

En trottant, cloquetant, grattant,Se trouva, je ne sais comment,Fort loin du poulailler, berceau de son enfatice.Elle s'en aperçut qu'il était déjà tard.Comme elle y retournait, voici qu'un vieux

renardA ses yeux troublés se présente.La pauvre poulette tremblanteRecommande son âme à Dieu.Mais le renard, s'approchant d'elle,Lui dit : Hélas ! mademoiselle,Votre frayeur m'étonne peu ;C'est la faute de mes confrères,

Gens de sac et de cordes, infâmes ravisseurs,Dont les appétits sanguinairesOnt rempli la terre d'horreurs.

Je ne puis les changer, mais du moins je tra-vaille

A préserver par mes conseilsL'innocente et faible volailleDes attentats de mes pareils.

Je ne me trouve heureux qu'en me rendantutile ;

Et j'allais de ce pas jusque dans votre asile,Pour avertir vos sœurs qu'il court un mauvais

bruitC'est qu'un certain renard, méchant autant

qu'habile,Doit vous attaquer cette nuit,

Je viens veiller pour vous. La crédule innocen-te

Vers le poulailler le conduit.A peine est-il dans ce réduit,

Qu'il tue étrangle, égorge, et sa griffe sanglan-te

Entasse les mourants sur la terre étendus,Comme fit Diomède au quartier de Rhésus.II croqua tout, grandes, petites,Coqs, poulets et chapons : tout périt sous ses

dents.

La pire espèce de méchantsEst celle des vieux hypocrites.

54

FLORIANEN FABLEAC GOYHETCHE APHECAC FRANXESETIC ESCOARARA PHERXUTA

Ez cen hain laster han sarthuNon baitcen hura abiatuHiltcen, cintçurrac eguiten,Bere atzapar odolxuez

Masacrean ohituez,[45]Hil-hurren cirenen lurrean metatcen,Robespierrec nola Parisco Elicetan

Eta beste asco tokitan,Aphez, andere, nobleacEta bertce yende osteacCituen masacra-razi.Hala Acheriac irexiCituen ciren guciacHandiac eta ttipiac,Oillar, oillasco, gapoiac :Cirenac haren hortzetan.Iragan ciren gau hartan.

Gaitztaguin mota tçarrenaDa hypocrit çaharrena.

55

A. ARKOTXA

Chiminoa eta Leoparra [III.1 ]Chimino multço bat [oihanpe ?] <oihanpebatean>

Haguitz umore ederreanYan-ondo batez ari cenEscu-beroca dostatcen.

Eme chahar batec serios yarria[50]Belhaunen gainean auspez eçarriaChainde çuenaren çaducan burua,

Ceinac baitçaucan escuaUscorno gainean contraz hedatuaçointan aldizca ororenacBaitcituen hartcen ukhaldi ocenac.

Hazcarki yotcen cen :Hor penxa orai cein den.Maiz asmatcen ezcen :Orduan hirriacEta carcariacBrinco eta yauziakFaltatcen ezciren.Hox handi hartarat

Leopar gazte bat,Printce bat aski malxoaUtziric bere cilhoaGure chimino alaienErdian da presentatcen :Hauc betan baratcen dire,Ikharatuac baidaude.Emaçue aitcinat, Leoparrac derra :Ez nathor nihori gaitzic eguitera.Ez khecha batere, ona dut bihotzaAre nathor egun, particular guisaÇuen placeretan partaler yartcera:

Yoca gaiteçen halere,Partidaca naiz ni ere.Ah ! Yauna, çoin ona çaren !Cer ! çure alteça'" hemen

Dugu beraz ikhusicoYauxia gu-ganaino ?

[50 bis]- Bai, egun hori da nere guticia ;Bethitic ukhan dut nic Filosofia :

Badakit animaliacDirela sortcez guciacBerdinac.Goacen beraz, yoca gaiten,

Les Singes et le Léopard [111.1]Des singes dans un bois jouaient à la main

chaude;Certaine guenon mauricaude,

Assise gravement, tenait sur ses genouxLa tête de celui qui, courbant son échine,

Sur sa main recevait les coups.On frappait fort, et puis devine !

11 ne devinait point ; c'était alors des ris,Des sauts, des gambades, des cris.

Attiré par le bruit, du fond de sa tanière,Un jeune léopard, prince assez débonnaire,Se présente au milieu de nos singes joyeux.Tout tremble à son aspect. Continuez vos jeux,Leur dit le léopard, je n'en veux à personne :

Rassurez -vous, j'ai 1'âme bonne,Et je viens même ici, comme particulier,A vos plaisirs m'associer.Jouons, je suis de la partie.Ah ! monseigneur, quelle bonté !Quoi ! votre altesse veut, quittant sa dignité,Descendre jusqu'à nous ! – Oui, c'est ma fan-

taisie.Mon altesse eut toujours de la philosophie,

Et sait que tous les animaux sont égaux.Jouons done, mes amis, jouons, je vous en prie.Les singes enchantés crurent à ce discours,

Comme l'on y croira toujours.Toute la troupe joviale

Se remet à jouer : 1'un d'entre eux tend lamain ;

Le léopard frappe, et soudainOn voit couler du sang sous la griffe royale.Le singe cette fois devina qui frappait,

Mais il s'en alla sans le dire.Ses compagnons faisaient semblant de rire,

Et le léopard seul riait.Bientôt chacun s'excuse et s'échappe à la hâte,

En se disant entre leurs dents :Ne jouons point avec les grands

Le plus doux a toujours des griffes á la patte.

' H Printceei ematen çaioten titulua ceinac erran nahi baitu Goratasuna. (Goyhetche-ren oha-rra).

56

FLORIANEN FABLEAC GO YHETCH£ APHEGAC FRANXESETIC ESCOARARA PHERXUTA

Hox kide maitheac, arren.Chiminoec, choratuac

Sinhexi cituzten haren hitz maltçurrac ;Casu hoietan segurkiNola baita eguinen bethi.Chimino oste aleguera

Ematen da hirriz berriz yocatcera ;Hetaric batec escuaBadaduca çabaldua :Leoparrac baitu lehenEscu hedatua yotcen ;Betbetan harrec escuaBiltcen du odolztatua ;

Erregueren patac eguin efetua.Chiminoac aldi hartanAsmatu çuen copetan,Yotçaillea nor çaiteken :Bainan erran gabe gan cen.

Lagunac çagocen hirriz aleguia :Leoparrac çuen cinezco hirria.Laster bat-banazca, escusac emanic.

Itçuri badohaz handic ;Cerratela aphalic bere buruekin :Ez gaitela dosta yende handiekin ;

Hetaric malxoen denac[51]

Patac ditu punta-dunac.

57

A. ARKOTXA

Sabanta eta Bordaria [IV.1][73]Biba animaleac !Hetaz çait laket mintçatçen ;

[heki]<heien> eguinduracNeurthitzetan escribatcen :[74]Osperic nic badukedan

Hetaric ezdakitNere urustasuna hetan

Dudela badakit.Animalekin dut nahi

Eraman bicia.Hain baitçait gustagarri

Heien compañia !Hargatic nic dut aithortcen

Nahiz penarekin,Ez dela ez hec gucien

Caractera berdin :Batçu, çoin diren hec hemen

Seinalatu gabe,Gure baia orotan hurren

Partalier dire :Baina hauc berac baino ere

Seguric nere ustez,Lanyerosago daiteke

Guiçona haguitzez :Eta (fricuna fricuntçat,)

Nic dut nahiagoErakharri Acheri bat

Guiçonki bat baino.

Bada hori cen berberaNere herrian bici cenLaborari çahar batenEndelgatceco manera.Laur hogoi urthez guerostic hauço guçietaricBaçohazcon nahiz ukhan conxeillu harenganic ;Har erran hitz batec çuen balio sententcia,Exempluz hitçari guciz cemon ahal handia :Noizetare inguratua bere berrogoi haurrez,Seme, alaba, illobaso, erraiñ eta suhiez,[74]Hauciac baitciozcaten bere artean yuyatcenEdo famillen arteco gauçac erreguelatcen :Batec ezceçaken haren bilho çurien bistanBere causa hobetceco gueçur bat ahal erran.Orhoitcen naiz behin bere baserrico etcheratYin citçaiola hiritic Jaun yakinxu handi bat,Çahar benerableari hulache erran ciona :

Erradaçu, ô aita ona,

Le Savant et le Fermier [IV.1 ]Que j'aime les héros dont je conte l'histoire !Et qu'à m'occuper d'eux je trouve de douceur !J'ignore s'ils pourront m'acquérir de la gloire,

Mais je sais qu'ils font mon bonheur.Avec les animaux je veux passer ma vie ;

Ils sont de si bonne compagnie !Je conviens cependant, et c'est avec douleur,

Que tous n'ont pas le même arar.Plusieurs que l'on connait, sans qu'ici je les

nomme,De nos vices ont bonne part :

Mais je les trouve encor moins dangereux que1'homme ;

C'est ainsi que pensait un sage,Un bon fermier de mon pays.

Depuis qutre-vingts ans, de tout le voisinageOn venait écouter et suivre ses avis.Chaque mot qu'il disait était une sentence.Son exemple surtout aidait son éloquence ;Et, lorsqu'environné de ses quarante enfants,

Fils, petit fils, brus, gendres, filies,Il jugeait les procés ou réglait les familles,Nul n'eût osé mentir devant ses cheveux

blancs.Je me souviens qu'un jour dans son champétre

asileIl vint un savant de la ville

Qui dit au bon vieillard : Mon père, enseignez-moi

Dans quel auteur, dans quel ouvrage,Vous apprt"tes l'art d'étre sage.

Chez quelle nation, à la cour de quel roi,Avez-vous été, comme Ulysse,Prendre des leçons de justice ?

Suivez -vous de Zénon la rigoureuse loi ?Avez-vous embrassé la secte d'Epicure,Celle de Pythagore, ou du divin Platon ?De tous ces messieurs-là je ne sais pas le nom,Répondit le vieillard : mon livre est la nature ;

Et mon unique précepteur,C'est mon cœur.

Je vois les animaux, j'y trouve le modèleDes vertus que je dois chérir :

La colombe m'apprit à devenir fidèle ;En voyant la fourmi, j'amassai pour jouir;

Mes bœufs m'enseigner la constance,Mes brebis la douceur, mes chiens la vigilance ;

Et, si j'avais besoin d'avisPour aimer mes filles, mes fils,

58

FLORIANEN FABLEAC GOYHETCHE APHEGAC FRANXESETIC ESCOARARA PHERXUTAN ...

Çoin autor escribatçaille, edo çoin liburutanCinduen ikhasi çuhur içaten gauça orotan ;

çoin erresumetara, edo Printceren gor-theraGoan içatu çaren nihoiz justicia ikhastera

Ulyscren 19 exemplura ?Baçarraizcoia Zenonen'° dotrina herxiari ?Edo Epicuro baten escola lagoari ?Pithagora " bati edo Platon" Dibinoari ?Yaun handi horietaric bat ezdut eçagutcen,

çaharrac du ihardexten :Ez dut bertce libururicNic naturaleça baicic ;

Eta ene nausi bakhartaDa nere bihotza bera;Beguietzten ditut nic animaleac ;

Eta hetan berthuteac •Nic praticatu beharrac.Usoac cerautan niriLeyaltasuna irakhasi ;Ikhustean Chinaurria,Biltcen nuen nic bihiaGueroraco hazcurria ;Nere idiec çarotatenConstancia eracuxten,

[751Ardiec eztitasuna,çacurrec atçartasuna :Eta baldin nere haurrenMaithatceco nic banuenGerthuz abisu beharricHar neçaken exempluaUnkicor eta husua,Oillo chito-dunetaric.Hola beraz mundu huntanIkhusten tutan orotanAurkitcen dut nic abisu,Behar dudala complituNere eguinbide eztia.Maiz eguiten dut onguia

La poule et ses poussins me serviraient d'exem-ple.

Ainsi dans l'univers tout ce que je contempleM'avertit d'un devoir qu'il est doux de rem-

plir.Je fais souvent du bien pour avoir du plaisir ;J'aime et je suis aimé ; mon âme est tendre et

pure ;Et, toujours selon ma nature,Ma raison sait régler mes vœuxJ'observe et je suis la nature, .C'est mon secret pour être heureux.

Ulyse, duela bi milla eta çazpi ehun urthe Africaco Printce gazte bat biayetan urez etalurrez ibilli cena, moral eta politica ardiexi nahiz. (Goyhetche - ren oharra)." Zenon, Greciaco Filosofo bat, duela bi coila eta berreunabt urthe, bere dotrina orduco garbieta herxiaz ospatua. (Goyhetche-ren oharra).2 ' Pythagoras, duela bi mila eta hirur ehun urtheen ingurua, Grecian bere dakintasun handieta morala garbia-gatic haguitz famatua. (Goyhetche-ren oharra).Nota bere lekuan nik dut ezarri (eskuiskribuan "Epicuro" izenari ezarria zion)." Platon, Filosofo Grecoa duela bi mila eta berreun bat urthe bici cena eta filosofo yentilgucietan, bere izpiritu çorrotz eta hedatu, bai eta bere dotrina ederra-gatic ospatuena; etaDibinoa deithatua. (Goyhetche-ren oharra.).

59

A. ARKOTXA

Demautan placera-gatic.Maithe ditut guciac nic,Naiz ordainez maithatua ;Badaucat nere buruaBethi samur eta puru ;Eta ene centçuac ditu,[Grezia launtçat baitu,]Nic nahi dudan neurritanNere gurac nere onetanGuciac erreguelatcen.[?]<Arraçoina beguietzten>Dut bethi, eta seguitcen,Eta urus içateco nicEz dut bertce secreturic.

Secretu tristea !Florian maithea :Guiçonentçat ecicAnimaletaric

[75 bis]Modela hartcea !Horrec nihoiz ecen eztuNihor urus errendatu,Poeten casuan baicic :Guiçonac badu bertcericExemplu eta modelicHobeki dohazcokenic,Gogoaz meditatceco.Eta obraz imitatceco.Yauxteco plaçan beheiti,Goi-alderat itçul bedi :Christo, Maria, Yosepc,Eta guero hambat bertceModel perfet eta nobleBadathorzco aitcineraCer eguin eracuxtera[Bai] <Baina> ezta aski legueaHobekiena ikhasteaEz modelac ikhustea ;Behar da oraino graciaGalbariotic yauxia.Bethi da Filo sofia

Yçan gauça net eriaGuiçonaren moldatcecoEta onguian fincatceco :Paso bederen oraino,hil eta balitz acabo.

60

FLORIANEN IABLEAC GO YHETCHE APHEç'AC FRANk'ESETIC ESCOARARA PHERXUTAN ...

Pacha" eta Derbicha" [IV7][80bis]Africano baten-ganic[81]Daducat ikhasia nic,Turkian Pacha bat behinCucha ciguillatu precios batekin

Citçaiola gan arraiki,Arabiaco lurretanAurkitcen cen ordu hartanDerbicha çuhurrenari,Cacha huntan, derro, badaPerla eta DiamantaPreciatuenetaric ;Huntaz nahi nioke nicEguin present guiçonari

Munduan çure oldez erhoen denari:Ongui bilha çaçu,Edirenen duçu.

Harturican cachattoaGure peniten gaiçoaMunduz-mundu badohatçu :

Urrun bada h(a)rrec beharric currituOthe du ?

Embraçatua cen hautatceaz choilki :Baçathorzconecen bethiAlde orotaric erhoac

Batçuec bertceac baino erhoagoac,Nasai beguien bistara :Baina cacha gardatceraBarnetic cerbaitec çuenGure derbicha erakhartcen ;Ceçakelacoan aurkiCernbait oraino erho-nausi.

Çabillala beraz hola herriz-herri,[81 bis]

Bere depotaz (h)unekinEz yakinez ya cer eguin ;

Biaya luze bat eguin duenean,Cofrettoa besa-pean,Goiz batez gure guiçonaHartua bere eximena,

Sartcen çaitçu bada Constantinoplean25Aurkitcen du populuaAlegrantcian sarthua :

Le Pacha et le Dervis [IV.7]Un Arabe, à Marseille autrefois, m'a conté

Qu'un pacha turc dans sa patrieVint porter certain jour un coffret cachetéAu plus sage dervis qui fût en Arabie.Ce coffret, lui dit-il, renferme des rubis,

Des diamants d'un très-grand prix :C'est un présent que tu jugeras

Être le plus fou de la terre.Cherche bien, tu trouveras.

Muni de son coffret, notre bon solitaireS'en va courir le monde. Avait-il donc beso

D'aller loin ?L'embarras de choisir était sa grande affaire :Des fous toujours plus fous venaient de toutes

partsSe présenter à ses regards.Notre pauvre dépositaire

Pour l'offrir à chacun saisissait le coffret :Mais un pressentiment secret

Lui conseillait de n'en rien faire,L'assurait qu'il trouverait mieux.

Errant ainsi de lieux en lieux,Embarassé de son message,Enfin, après un long voyage,

Notre homme et le coffret arrivent un matinDans la ville de Constantin.

Que s'est-il donc passé ? Rien, lui dit un iman ;C'est notre grand visir que le sultan envoie,

Au moyen d'un lacet de soie,Porter au prophète un firman.

Le peuple rit toujours de ces sortes d'affaires ;Et, comme ce sont des misères,

Notre empereur souvent luz donne ce plaisir.- Souvent ? – Oui. – C'est fort bien. Votre nou-

veau visirEst-il nommé ? – Sans doute, et le voilà qui

passe.Le dervis, à ces mots, court, traverse la place,Arrive, et reconnait le pacha son ami.

Bon, te voild ! dit celui-ci :J'ai vu des fous parfaits, mais sans oser choisir.

Aujourd'hui ma course est finie ;Daignez l'accepter, grand visir.

Turkian Probintcietaco buruçagui[araJ. (Goyhetche-ren oharra).24 Turcoen arteco penitent. (Goyhetche-ren oharra)

61

A. ARKOTXA

Cer iragaten da, dio ?Deusic, aphez batec derro;

Gure Soldanac26 du choilkiBisir-handia" egorriMahomet Profeta-ganatOrdre bat eramaterat.

Cetazco cordoiña noble baten bidez.Yendeac holaco arribacariez

Hirri du bethi eguiten :Eta ez deuskeria batçu nola diren,

Gure soldanac maiz askiBademo axeguin hori.

– Maiz ? – Bai Jauna – Ederki.Bisir berria ondocoEguina da-ia oraino ?

– bai segurki, eta chuchenHorra non iragaten den.Derbicha hitz hoietaraBadoha yauziz plaçara ;

Eta dioneco hurbildic behatcen,Nere eçagun Pacha hor dautçu causitcen.[82]

To ! hi hemen ! hunec derro :Eta cofrea ? gaurguero...

Yauna curritu dut Asia gucia ;Ikhusi erhozco net oste handia :

Baina ecin hautatu baitut,Nere biaya egun hemen finatcen dut.

Har çaçu Bisir handia,Çuretçat cofre yoria.

" Turcoen hiri capitala. (Goyhetche-ren oharra)" Turcoen lehen Buruçaguiari ematen çaion icena. (Goyhetche-ren oharra)." Lehen ministroa. (Goyhetche-ren oharra).

62

FLORIANEN FABLEAC GO YHETCHE APHEçAC FRANXESETIC ESCOARARA PHERXUTA

eta Gau-aiñhara [IV.15][91 bis]Hastiatua eta persecutatuaBere egon -tokitic ere khasatua

Ceren gaugac baitcituençoin bere icenez deithatcen ;

Filosofo malurus bathiri batetic bertcerat

Bagabillan herratua,Çarabilzcala [garabiltgala] berekin,

Cituen guciac arin,Diot, gukeien centgua.

Egun batez bada, oihanpe batean,Bere beilla iraganen

Çagoela meditatcen,Ikhusten du ilhunbeanGau-ainhar bat herstutua ;Uzkinacho bekhaitztiezEta Bele-eme harroezFurian setiatua,Oihuz hartaz [d] <c>erratela :

[92]Ah! cokin eta cirtcila!Herriaren exaia da ;Orai dugunean badaBehar dugu acabatu,Bici-bicia biphildu.

Bai, bai, biphil, biphil, [oroc] oihuz betan oro,Yuyamendua [ondoan] gueroco ;

Eta oro gaiñera [gaiñera errabian] furiandohazco.

Bestia titchacabeac,Husu bere buru on eta çabala

Biraca çarabilcala,Arraçoinic hoberenac

Bacemozkioten, baina oro alferrac.Ikhuscari horren bistan,Muguitua erraietan,

(Filosofiac" du ecenYendea ezti eta gocho bilhacatcen.)

Gure çuhurrac haidorricOste yaçarlea du khasatcen handic ;

Eta guero anxioskiBaderro Gau -ainharari :

Le Philosophe et le Chat-huant [IV.15JPersécuté, proscrit, chassé de son asile,Pour avoir appelé les choses par leur nom,Un pauvre philosophe errait de ville en ville,Emportant avec lui tous ses biens, sa raison.Un jour qu'il méditait sur le fruit de ses veilles,C'était dans un grand bois, il voit un chat-

huantEntouré de geais, de corneilles,Qui le harcelaient en criant :C'est un coquin, c'est un impie,Un ennemi de la patrie ;

Il faut le plumer vif : oui, oui, plumons, plu-mons,

Ensuite nous le jugerons.Et tous fondaient sur lui. La malheureuse bête,Tournant et retournant sa bonne et grosse tête,Leur disait, mais en vain, d'excellentes raisons.Touché de son malheur, car la philosophie

Nous rend plus doux et plus humains,Notre sage fait fuir la cohorte ennemie,Puis dit au chat-huant : Pourquoi ces assassins

En voulaient-ils à votre vie ?Que leur avez-vous fait ? L'oiseau lui répon-

dit :Rien du tout ; mon seul crime est d'y voir clair

la nuit.

18 Florian hemen duda gabe mintço da Filosofia eguiazcoaz ceina ez baita bertceric baicenEbanyelioa ; Filosofo eguiazcoa eta Christau ona dire biac bat. Ecen bertcelaco Filosofoac

gocho eta maltcho diren, hirurhogoi urthe hautaco errebolucione odolxuec eracuxtendarocute. (Goyhetche-ren oharra).

63

A. ARKOT.KA

Yendetçar hoiec certacoCintuzten bilhatcen bada hiltceraco ?

Cer eguin dioçukete ?Choriac baderro fite :Ez diotet eguin deusic :Estut nic bertce crimaric,

Ilhunean ongui ikhustea baicic.

64

FLORIANEN FABLEAC GOYHETCHE APHE(:AC FRANXESETIC ESCOARARA PHFRXUTAN...

Biaya [IV.21][97 bis]

Arguitu gabe abiaAsmuca, maiz eroria,

Galdetu gabe ere nondic den bidea ;Eror-altchaca yoaitea,Herrestan hola eguiteaBi herenac biayeanEguerdixu bitartean;Bere buruaz goieanIkhustea orduan metan

[98]Biltcen hedoic beltzenac;Herresacatcea urhaxac,Hare traidore batean;

Laster eguitea bethi uharpean,Chede dudazco batera,Ardiesten ezdenera;Ohartua arrax-alderatBilhatcea ihes-lekhu bat;hax hauntua arribatcea;hori da deitcen sortcea,Bicitcea eta hiltcea;

Dadila Jaincoaren compli borondatea !

Ô Floriano gaichoa !Cer hi hoin filosofoa !

Hola duc-a hartu gauazco chanoa.Çori deithoratcecoa !

Ez ahal duc ukhan çorte holacoa !

Huna nola behar huenEsplicatu guiçonaren

Sortcea [hiltcea] eta bicitcea,Eta azkenean hiltcea.Arguitu gabe abia,Baina partitu orduco,<Ezker-alde ez hartceco,>aldean bethi arguiaCeruetaric yauxia,J. Christoc ekharria;

[98 bis]Eta bethi ikhusteaGaldetu gabe bidea :Erortcetic goardatcecoPrest aldean sustengua;Erori eta altchacecoPresent Yaunaren escua:Harepean, uharpean,Guericean ibiltcea;

[IV.21]Le VoyagePartir avant le jour, à tâtons, sans voir goutte,Sans songer seulement à demander sa route ;Aller de chute en chute ; et, se trainant ainsi,Faire un tiers du chemin jusqu'à près de midi;Voir sur sa tête alors amasser les nuages ;Dans un sable mouvant précipiter ses pas ;Courir, en essuyant orages sur orages,Vers un but incertain où l'on n'arrive pas ;Détrompé vers le soir, chercher une retraite;Arriver haletant, se coucher, s'endormir :On appelle cela naitre, vivre et mourir.

La volonté de Dieu soit faite .

65

A. ARKOTXA

Lanyerpean, exaipeanAleguera bicitcea :Chederic segureneraAise ardiexten deneraKharxuski lehiatcea;Arraxa ethorri deneanYaun onaren galtçarreanEtçatea, lokhartcea;Horra Florian maithea;

Christauaren sortce eta bicitceaEta azkenean hiltcea :

Eta gure Jaincoaren horra borondatea

66

FLORIANEN FABLEAC GOYHETCHE APHECA C FRA.M1'XESETIC ESCOARARA PHERXUTA

APPENDIX II

BNF - CB 163

EDO ALEGUIAC LAFONTENETARIC BERECHIZHARTUAC, ETA GOYHETCHE APHEÇAC FRANXESETIC ESCO-ARARA BERXUTAN ITÇULIAC (1852) EDIZIOAN AGERTZENEZ DEN ETA LIBURU ÇAZPIGARRENA -N DIREN ALEGIENZERRENDA

Lafontenen fableena.

LIBURU ÇAZPIGARRENAFable [lehena] <la>.Acheri angelesa. 23 e du Livre 12e.Fable – 2aArratoinen eta Andreyerren gudua. 6e du Livre 4e.Fable - 3a

Biçacua. 7e du Livre 1 er.Fable - 4a.Filomela eta Prône. 15 e du Livre 3e.Fable – 5a.Gota eta Irmiarma. 8e du Livre 3e.Fable – 6a.Egurguillea eta Mercurio. 1 er du Livre 5e.Fable – 7aOraclea eta Impioa. 19 e du Livre 4e.Fable – 8aAgudea eta bere haurrac. 18 e du Livre 4e.Fable – 9aEz sobra, ez gutiegui. 11 e du Livre 9e.Fable – 10a.Escolierra, nagusia eta baratce baten yabea. 5 e du Livre 9e.

Fable – 11a.Chiminoa eta Leoparra. 3 e du Livre 9e.

Fable – 12aBi Usoac. 2e du Livre 9e.

67

A. ARKOTXA

Fable — 13a.

Ibasoa eta Ibaia. 23 e du Livre 8e.

Fable — 14a.Bi çacurrac eta Asto hilla. 25 e du Livre 8e.

Fable — 15a.Falcoina eta Gapoina. 21 e du Livre 8e.

Fable — 16a.Hartza eta Baratcecoia. 10e du Livre 8e .

Fable — 17a.Arrainac eta Cormorana. 4e du Livre 10e.Fable — 17a. (sic)29

Guiçonen eskergabetasuna et inyusticia fortunaren aldera. 14e du Livre 7e.

Fable — 18a.

Fortunaren ondotic dabillana, eta ohean dagoelaric igurikitcen duena. 12e duLivre 7e.

Fable — 19a.Phebus eta Borea edo Iguzkia eta hegea. 3e du Livre 6e.

Fable — 20a.Allauta eta bere umeac, landa baten Yabearekin. 22e du Livre 4e.

Fable — 21a.Oxoa eta ihiztaria. 27e du Livre 8e.

Fable 22a.Martchanta, Aitorensemea, Artçaina eta Erregue-semea. 16e du Livre 10e.Fable — 23a.Lehoina. 1 er du Livre 11 e.

Fable — 24a.Sagüac eta untza. 9e du Livre 11e.Fable — 25a.Goardari desleyala bere gueçurraz galdua. 1 er du Livre 9e.

Fable — 26a.Yakitatearen abantaila. 19e du Livre 8e.

68